Vårdpersonalen vill att facken Kommunal och Vårdförbundet gemensamt ska driva kravet om sex timmars arbetsdag, eller 30-timmars arbetsvecka, för alla som arbetar på sjukhusen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Det finns flera exempel på arbetsplatser i landet som har testat att korta arbetstiden. Svartedalens äldreboende i Göteborg, socialförvaltningen i Jönköping och socialtjänsten i Sundsvall är några av de platser där det prövats, med övervägande positiva resultat i form av mindre stress och bättre upplevd hälsa hos personalen.
Inget har hänt på 45 år
1919 infördes åtta timmars arbetsdag i Sverige. Eftersom lördagen var arbetsdag innebar det 48-timmarsvecka, men efter successiv arbetstidsförkortning under 1950- och 1960-talen gick vi 1973 över till lagstadgad 40 timmars arbetsvecka.
Sedan dess har inget hänt med arbetstiden på 45 års tid.
Linn Spross är forskare i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och har skrivit en avhandling om arbetstidsförkortningens historia. Hon menar att arbetstidsförkortning historiskt aldrig har varit en partipolitisk fråga utan har drivits fram genom facken, gräsrötter och en utomparlamentarisk opinion som sätter press på de politiska partierna.
– På 70-talet var ju alla partier utom Moderaterna för sex timmars arbetsdag, som en långsiktig vision åtminstone. Och det var ju för att bland annat kvinnorörelsen krävde det. I dag har vi ingen sådan yttre kraft som gör att det här hamnar på partipolitikens agenda.
Alliansen är emot
En majoritet i riksdagen är emot lagstadgad arbetstidsförkortning. De fyra allianspartierna och Sverigedemokraterna menar att en arbetstidsförkortning försvagar välfärden, minskar inkomsterna och skulle innebära kraftiga skattehöjningar.
Men även i vänsterblocket är det splittrat. Socialdemokraterna vill inte lagstifta om frågan utan menar att det ska avgöras mellan fack och arbetsgivare.
– I den svenska modellen är det arbetsmarknadens parter som förhandlar om arbetslivets villkor, även om arbetstidens längd. Vi står bakom den svenska modellen, svarar Socialdemokraterna.
– Hur mycket och länge man ska arbeta är i slutänden ett val mellan konsumtion av varor och tjänster å ena sidan och konsumtion av ledig tid å den andra. Många sliter ut sig hårt på tunga eller otrygga arbeten i dag. För dem vore en arbetstidsförkortning givetvis positiv. Nackdelen är att den då måste betalas.
”Mer makt över sin tid”
I nuläget är Vänsterpartiet ensamma i riksdagen om att aktivt driva frågan om en generell arbetstidsförkortning. De vill lagstadga om att normalarbetstiden ska kortas stegvis till sex timmars arbetsdag.
– Vi ser flera fördelar med att korta normalarbetstiden. Det ger människor mer makt över sin tid, minskar ohälsan, ökar jämlikheten och bidrar till en hållbar utveckling, säger Ali Esbati (V), arbetsmarknadspolitisk talesperson.
Miljöpartiet har tidigare föreslagit 35-timmarsvecka och ser många fördelar med att sänka normalarbetstiden stegvis.
– Det måste dock ske i en takt som samhället klarar av, svarar Miljöpartiet.
MP lade nyligen ett förslag om att äldre inom välfärden ska kunna gå ner i arbetstid till 80 eller 90 procent, med bibehållen lön genom att staten går in och skjuter till pengar.
– Vi ser flera ytterligare sätt att göra arbetstiden mer flexibel för människors olika behov och livsfaser. Arbetstidsförkortning för vissa yrken och åldersgrupper eller utökad möjlighet för ledighet för fortbildning mitt i arbetslivet, är två exempel.
Forskaren: lägre arbetslöshet
Utanför riksdagen står även Feministiskt intiativ bakom en arbetstidsförkortning. Partiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Annelie Nordström säger att 30-timmars arbetsvecka är målet, som ska införas successivt.
– Fördelarna är mer tid att leva, mer tid för barn, föräldrar och vänner, mer tid för samhällsengagemang, mindre stress och minskad ohälsa, säger Annelie Nordström.
Vad en arbetstidsförkortning skulle kosta och hur den ska finansieras råder det delade meningar om. Linn Spross menar att det är omöjligt att kalkylera kostnaden, och att det handlar om fördelningsekonomi och att höja priset på arbetskraft.
– Det finns de som hävdar att om vi jobbar mindre så blir det mindre skattemedel. Mitt argument till det är att arbetslösheten går ner om vi delar på arbetet med färre arbetstimmar per person, säger hon och fortsätter:
– Har man en hög arbetslöshet så är så klart lönearbete bättre än att inte ha ett arbete. Men man måste kunna angripa problemen med lönearbete på många fronter. För mig finns det ingen motsättning i att säga att rätten till arbete, heltid och en lön som går att försörja sig på går hand i hand med kortare arbetstid. Kan man bara få tillbaka maktdimensionerna och prata mindre om samhällsekonomi och gemensamma intressen och mer om konflikt, så tror jag att det kommer att bli kortare arbetstid i framtiden.
S: Lämnar till parterna
Socialdemokraterna har inga planer på att lagstifta om kortare generell arbetstid utan menar att det ska vara upp till arbetsmarknadens parter, fackförbund och arbetsgivare, att bestämma. De står bakom den svenska modellen och menar att det sker avtalade arbetstidsförkortningar i avtalsrörelserna. ”Många, främst kvinnor, jobbar långa arbetstider inom till exempel vård och omsorg. Där finns det ett politiskt arbetsgivaransvar. Vi vill framför allt komma till rätta med delade turer”, anser S.
Mp: Stegvis sänkning
Miljöpartiet ser stora fördelar med arbetstidsförkortning. De vill stegvis sänka normalarbetstiden i en takt som samhället klarar av. Och göra arbetstiden mer flexibel för människors olika behov och livsfaser. De vill att äldre inom välfärden ska kunna gå ner i arbetstid med bibehållen lön genom att staten skjuter till pengar, en finansiering i miljardklassen. Arbetsmarknadens parter hanterar detta i många branscher, men när det gäller kvinnodominerade människonära välfärdsyrken bör politiken hjälpa till.
V: Lagen ska ändras
Vänsterpartiet har länge drivit kravet på en generell arbetstidsförkortning för alla yrken på arbetsmarknaden. De vill att offentliga sektorn ska gå före och påbörja övergången med att genomföra en satsning på sex timmars arbetsdag med bibehållen lön på en arbetsplats inom varje kommun och landsting. Satsningen kan exempelvis ske inom äldreomsorgen, sjukvården, socialtjänsten, barnomsorgen och skolan. För att arbetstidsförkortningen ska kunna omfatta alla yrkesgrupper på arbetsmarknaden krävs förändring av normalarbetstiden i lag.
Fi: Inrättar jämställdhetsfond
Feministiskt initiativ har 30-timmars arbetsvecka som mål och vill införa det successivt i en förändring i arbetstidslagen. Bibehållen lön för de yrken som i dag är ”värdediskriminerade” bekostas via den jämställdhetsfond som partiet föreslagits ska knytas till Medlingsinstitutet. ”Finansieringen finns i vår statsbudget och sker genom omfördelning från andra kostnadsområden”, säger Annelie Nordström, arbetsmarknadspolitisk talesperson: ”Om vi kommer in i riksdagen är 40-timmars-veckan redan på väg ut.”