BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Trots att livsmedelspriserna minskat globalt de senaste fem åren har den svenska maten dessutom fortsatt att bli dyrare. Samma utveckling gäller även i resten av EU, men förra året ökade de svenska priserna med ytterligare 1,1 procent.
– En faktor som påverkar Sveriges höga prisläge är att vi har en stor ägarkoncentration och väldigt bra lönsamhet i dagligvaruhandeln, säger Christian Jörgensen, forskare på Agrifood Economics Centre vid Lund Universitet.
– Ica har över 50 procent av dagligvaruhandeln, vilket är väldigt mycket jämfört med alla andra länder.
Han poängterar att prissättningen internationellt är komplicerad och följer många parametrar, bland annat har Sverige en förhållandevis hög momssats på mat och ligger dessutom i Europas utkant. Men den bristande konkurrensen är helt klart en bidragande faktor.
– För konsumenternas del vore det bra om Ica hade lite mer konkurrens. Om man blickar mot marginalerna för andra länders matvarukedjor står sig Ica väldigt bra, säger han.
Skyhög lönsamhet
Förutom att vi får betala mer för matkassen än i andra länder, ökar kostnaderna även relativt andra varor i Sverige. Mellan 2010 och 2015 steg matpriserna nästan dubbelt så mycket som den genomsnittliga prisutvecklingen, visar SCB:s statistik.
Eftersom livsmedel är en av de saker som vi lägger mest pengar på får det stor betydelse för hushållens ekonomi. I dag lägger ett hushåll som består av två vuxna med barn i genomsnitt 50 000 kronor på livsmedel varje år.
En sammanställning som Dagens industri har gjort visar att en stor del av den pengen går ned i Ica-handlarnas fickor. Under 2015 sålde Ica för första gången köttfärs, bröd och andra matvaror för mer än 100 miljarder kronor. Och jämfört med andra länders matkedjor är Icas lönsamhet skyhög. Under andra kvartalet 2016 låg rörelsemarginalen på 4,7 procent för Ica Sverige. När handlarnas marginaler sedan läggs ovanpå det landar Ica-sfärens marginal på nästan 6 procent, vilket enligt Niklas Ekman, analytiker på Carnegie, är 50 procent högre än vad andra europeiska matbolag brukar ligga på.
I år kan aktieägarna se fram emot en utdelning på drygt 2,1 miljarder kronor. De senaste 10 åren har enbart fyra stora Maxi-butiker delat ut 1 miljard kronor, enligt DI.
Men Ica försvarar sina vinstmarginaler.
– Lönsamheten hos ICA Sverige är bra för dagligvarubranschen men långt ifrån unik. Jämförelsen med andra länder haltar eftersom man räknat på olika sätt, säger Ola Fernvall, presschef på Ica.
Han poängterar också att det ser olika ut i olika delar av landet.
– Ica-butikernas lönsamhet är varierande och det finns många butiker på landsbygden som går med förlust trots att de är ensamma på sin ort. De butiker som tjänar mest ligger i storstadsområden där konkurrensen är hård.
Konkurrerar ut andra märken
Lönsamheten beror bland annat på ökade marginaler på Icas egna märken, som gör att handeln fått en starkare position på livsmedelstillverkarnas bekostnad. I en rapport från september förra året konstaterar Konkurrensverket att ökningen av egna varumärkena pressat priserna för en rad produktkategorier, vilket gynnat konsumenterna.
Konkurrensverket varnar samtidigt för konsekvenserna när handlarnas egna varumärken konkurrerar ut de traditionella. Först genom att, under eget namn, erbjuda samma varor till ett något lägre pris. För att sedan, när konkurrensen om hyllplats minskar, höja priserna igen, vilket enligt konkurrensverket leder till att konsumenten i slutändan inte kan jämföra pris på enskilda varor i olika butiker, eftersom butikerna endast säljer sina egna varor.
Rättelse: Ica-sfären har totalt sett en marginal som är 50 procent högre än andra europeiska matbolag (inräknat handlarnas marginaler). I en tidigare version angavs att marginalen gällde Ica Sverige.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.