Vinsterna i Sveriges stora friskolekoncerner har länge debatterats, och diskussionen har fått ny luft i samband med socialdemokraten Ilmar Reepalus utredning om vinstbegränsning.
ETC Uppsala har undersökt rörelseresultat och vinstmarginaler i sex koncerner som sammanlagt driver tio skolor i Uppsala, från förskoleklass till gymnasium, för att utröna hur stor andel av den elevpeng som kommunen betalar ut som går till vinst. Det blev 11,7 miljoner, räknat på rörelseresultatet – det resultat som blir kvar efter att alla verksamhetens utgifter är betalda, men innan vinsten har beskattats och vissa finansiella utgifter har dragits.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Det är generellt problematiskt att enskilda skolor inte använder pengarna till att utveckla verksamheten. Det handlar om skattebetalarnas pengar som ska gå till eleverna, säger Caroline Hoffstedt, utbildningsnämndens ordförande i Uppsala.
Provocerande vinstutdelning
Kommunpolitikerna har få verktyg att begränsa friskolornas möjligheter att göra vinst, det styrs av lagstiftning.
Särskilt provocerad säger sig Caroline Hoffstedt ha blivit när hon för en tid sedan fick reda på den stora utdelningen till Internationella engelska skolans aktieägare.
– Engelska skolans ledning i Uppsala reagerade starkt när den rödgröna majoriteten införde en annan fördelning av elevpengen, som tar hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund. De menade att deras verksamhet skulle drabbas. När jag fick höra om en stor aktieutdelning blev jag provocerad, säger Caroline Hoffstedt.
Överskott på 11,7 miljoner kronor
De skolor som ETC Uppsala har undersökt är Thorén Business School, Jensen, Kunskapsskolan, IT-gymnasiet, Realgymnasiet och Praktiska gymnasiet. De är alla skolor med ett stort antal elever och anknytning till stora friskolekoncerner.
Uppsala kommun betalade sammantaget ungefär 175 miljoner till företagen för att bedriva verksamhet. Genom att göra en schablonberäkning utifrån koncernernas årsredovisningar får vi fram att ungefär 11,7 av dessa miljoner går till ett överskott inom företagen. Detta blir cirka 4 000 per elev och år.
Thoréngruppens CFO Johan Wewel förklarar deras del av överskottet med att företagen måste satsa på ekonomisk trygghet de år som skolan går dåligt.
– Ett exempel på känslighet i driften av skola är att om vi låt oss säga skulle förlora en elev per klass, innebär det att vårt resultat skulle försämras med cirka 30 miljoner prer år, säger Johan Wewel.
– Om Ilmar Reepalus utredning skulle genomföras i det skick den ligger nu så skulle Thoréngruppen bara tillåtas göra en vinst om cirka sju miljoner kronor. Jämför det med de 30 miljoner som jag nyss nämnde. Risknivån är högre än utredaren förstår.
Johan Wewel pekar på att Thoréngruppen under alla sina verksamma år bara har gjort aktieutdelningar på en halv procent av omsättningen.
– 92,7 procent har gått till att bedriva verksamhet, och 5,1 procent är återinvesterade i verksamheten så att våra medarbetare och elever kan vara trygga med att vi klarar sämre perioder utan att dra ned på kvaliteten, säger Johan Wewel.
Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna skolors riksförbund håller med om att plus i resultaträkningen inte alltid innebär vinst.
– Vinst är ju ett luddigt begrepp. Varje skola som går med överskott gör inte vinst. Överskottet kan behövas för investeringar.
Men nästan inga skolföretag gör ju vinstutdelningar längre. Så är allt frid och fröjd då?
– Nej, aktiebolagsskolorna gör vinst för eller senare. Många skjuter upp det tills de säljer bolaget till en ny ägare, och satsar pengarna på att köpa upp andra skolor och få företaget att växa i stället. Men inte heller då hamnar pengarna i verksamheten, säger Håkan Wiclander.
– Aktiebolag syftar alltid till att ge ägarna vinst, och det gäller även de här skolorna.
Vill främja valfrihet
Idéburna friskolors riksförbund vill främja mångfald i skolsystemet och ser gärna många friskolor, men består av medlemmar som organiserar friskolor som kooperativ, ideella föreningar eller i SvB, en bolagsform som har vinstbegränsning inskrivna i sina stadgar.
– Vi tror att friskolor behövs, men då ska de drivas utifrån en grundtanke om pedagogik, ideologi eller organisation, säger Håkan Wiclander, som välkomnar Ilmar Reepalus utredning om vinster i välfärden och påpekar att fristående skolor länge har klarat sig utan att göra vinst.
– Det blir lite som ett test. Skolkoncernerna är ju fortfarande välkomna att driva verksamhet. Elever, lärare och skolbyggnader finns ju kvar. Är koncernerna inte intresserade klarar sig skolan utan dem.
