Så slipper du bli lurad på internet

Mer information än någonsin sprids i dag via nätet, men innebär det nödvändigtvis att vi blir mer upplysta? Med 6 000 Twitteruppdateringar i sekunden och hundratals miljoner timmar film bara på Youtube är informationsflödet större än någonsin. Informationskällor dyker upp, etableras och försvinner lika snabbt igen. I takt med att mängden information och antalet kanaler blivit oöverblickbart för en vanlig internetsurfare har även mängden felaktiga uppgifter ökat. Det gör att den som vill förhålla sig källkritisk möter stora utmaningar.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Vi är generellt sett dåliga på källkritik på internet. Det beror till stor del på att kunskapen om hur internets kanaler fungerar är låg, säger Kristina Alexanderson på Stiftelsen för Internetinfrastruktur, som har tagit fram riktlinjer för källkritik på Internet.

Lögner sprids lätt

En statusuppdatering på Facebook kan plötsligt ha nått tusentals människor, oavsett om det som uppges är sant. Med detta i åtanke har journalisten Jack Werner granskat information som sprids och blivit viral. Resultatet är en rad avslöjanden.

– En del är helt harmlöst, annat är direkt farligt. Det är särskilt viktigt att följa upp de historier som har en bakomliggande dold agenda, poängterar han.

Ett av de projekt Jack Werner har varit med och startat är det prisade projektet Viralgranskaren i Metro. Där kan rubrikerna på avslöjandena lyda ”Nej, invandrare får inte högre pension än svenskfödda”, ”Nej, du kommer inte att få en Iphone om du delar den här bilden” eller ”Nej, Tierp tvingar inte dagisbarn att äta ihjälplågade halal-kycklingar”.

– Det är en del av vår natur att vilja föra vidare en vandringssägen. En del av det man inte tror på från början kan också bli sant med tiden, om det sprids tillräckligt mycket, säger Jack Werner.

En av de mer obehagliga historier som Jack Werner framhåller handlar om en man som spred en bild på sina barn som var försvunna. Efter att ha fått ett antal tusen delningar berättade någon att barnen hade hittats. Problemet var att barnen var tillsammans med sin mamma, som levde under skyddad identitet efter att tidigare ha blivit misshandlad av mannen.

– Man måste vara försiktig med att sprida information innan man vet hur det faktiskt ligger till, poängterar Jack Werner.

”Var vaksam”

Både Jack Werner och Kristina Alexanderson menar att den som tar del av information blir svagare för historier som bekräftar den egna världsbilden.

– Ett av de huvudsakliga problemen är att Facebooks algoritmer är anpassade efter våra beteenden, därför matas vi hela tiden med information från de sidor och personer vi är intresserade av och får därmed olika kunskaper och sanningar, säger Kristina Alexanderson.

För att inte gå i fällan att luras av falsk information tipsar Jack Werner om att den som tar del av information alltid ska vara vaksam, och särskilt på sådant som låter för bra för att vara sant.

– Om ett påstående verkar designat för att stämma överens med en idé eller stryker någon medhårs för mycket så är det läge att vara på sin vakt. Det är bra att fråga sig varför informationen eller historien dyker upp just nu och vem som är avsändare.

1. Fundera alltid på om det som skrivs är för bra för att vara sant.

2. Leta efter fakta som är lätt att dubbelkolla, såsom namn, tid och plats.

3. Fundera själv över vilken typ av historier som sprids.

4. Läs Bengt Af Klintberg.