BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Det finns många experter och starka åsikter om vad som är en framgångsrik politik för integration. Men sällan pratar man med de som berörs. Vad säger de utrikesfödda själva om vad som fungerar bra och dåligt? Det har vi frågat, säger han.
Studien består av ett antal öppna intervjuer med utrikesfödda från länets alla kommuner, både män och kvinnor, hög- och lågutbildade i olika åldrar och som varit olika lång tid i Sverige.
Resultaten har forskarna samlat i ett antal teman. De handlar bland annat om bostadssituationen, om utsatthet och rasism, om vägar till arbete och om att börja om från början.
– Invandrare, jag tror vi alla nästan känner samma saker, du börjar från noll som en bäbis. Du kan inte prata, du kan bara gråta och du vet ingenting. Och du vet inte hur du tar tåg eller buss, du vet inte hur du handlar mat, du vet ingenting. Som ett barn, en tre, fyraåring. Därför är det svårt, säger en av de intervjuade i studien.
Trots alla vedermödor, frustration och otillräcklighet det innebär att ”börja om” och lära sig såväl ett nytt språk som ett nytt lands organisation så vittnar alla berättelser forskarna fått ta del av också om vilja, drömmar och stolthet.
– Jag skulle ju också vilja att mina barn ska kämpa för det här landet. För du förstår, jag fick så mycket här, man ska vara tacksam, jag är så himla tacksam att jag kan inte ens förklara med ord, säger en annan av de intervjuade.
Osynliga gränser
Studien visar också att de flesta är nöjda med att bo i Västernorrland, men vissa talar också om att det finns osynliga gränser och att kontakterna och kommunikationen med svenskar är liten.
När det gäller vägen till jobb talar många om vikten av en egen drivkraft. Flera påpekar också vikten av att skaffa sig en svensk utbildning, även om man är högutbildad sedan tidigare.
– Vi ser även att många lyfter fram den personliga handläggaren som betydelsefull när det gäller att få jobb. Arbetsförmedlingen och kommunen beskrivs också positivt och som ett viktigt stöd, säger Gustav Lidén.
Det finns stora skillnader i sysselsättningsgrad bland utrikesfödda mellan olika kommuner. I Västernorrland är det kommunerna med de största arbetsmarknaderna, Sundsvall och Örnsköldsvik, som har den högsta sysselsättningsgraden.
– Men det är inte så att stora kommuner generellt är bättre utan det beror på många olika faktorer som arbetsmarknad och sammansättningen av invandrare i den enskilda kommunen. De stora skillnaderna indikerar också att det går att jobba på många olika sätt med integrationen, påpekar Gustav Lidén.
Fem framgångsfaktorer
Projektet har finansierats av tillväxtverket och länsstyrelsen.
– Syftet med projektet är att bättre ta tillvara utrikesföddas kompetens, något som inte nyttjas särskilt effektivt i den här regionen, säger Gustav Lidén.
Utifrån intervjuerna har Mittuniversitetets forskargrupp identifierat fem förändringar som kan skapa framgångsfaktorer för en integration av utrikes födda.
- En högre grad av individualisering av insatser för nyanlända.
– Våra intervjuer visar att i stort sett alla går igenom samma typer av insatser. Trots att de kan ha mycket olika bakgrund och utbildningsnivå. Här borde det finnas utrymme för betydligt mer flexibilitet, säger Gustav Lidén.
- Ett större ansvar bland privata arbetsgivare.
– Vi ser i studien att kommuner och myndigheter tar ett ganska stort ansvar, däremot är initiativen från det privata näringslivet få.
- Skapa fler möten för nätverksbyggande.
– Att träffa nya människor via föreningslivet, kyrkor eller andra sammanhang visar sig ha stor betydelse och beskrivs mycket positivt.
- Definiera vilken roll praktikplatser ska ha.
– Vad är syftet med praktik? Är det en väg till jobb eller är det ett sätt att få språkträning i en mer skarp miljö. Det här är oklart i många fall.
- Allmännyttans ansvar för att bryta boendesegregation.
– De kommunala bostadsbolagen kan ta ett större ansvar för att bryta segregeringen. Hur kommer det sig att utrikesfödda så ofta hamnar i samma område?
