Stadsmuseet tjuvstartar Göteborgs 400-årsjubileum litegrann genom att inviga sin nya utställning redan nu. År 2021 firar staden som bekant jubileum. ETC Göteborg fick en tidig rundvandring i den nya utställningen som visar stadens rötter.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Vi har hållit på i två, nästan två och ett halvt år med förberedelser. Vi fick i uppdrag att göra en utställning om Göteborgs grundande, den historiska tiden och människorna som fanns här, berättar Maria Forneheim, utställningsproducent.
De första kontakterna gjordes med forskare och experter som då höll på med utgrävningarna av Nya Lödöse i Gamlestaden. Nya Lödöse var en egen stad från andra halvan av 1400-talet och på så sätt en föregångare till det som skulle bli Göteborg. Därför tar utställningen avstamp där.
– Många som bodde där tvångsflyttades till Göteborg, så då får vi med den biten med. Vilka människor det var som flyttade in. Det var inte bara holländare som myten säger utan många från Västsverige., säger Maria Forneheim.
– Tiden innan Göteborg grundas är rätt dramatisk. Man får fly från sina hem. Lämna för att dansken kommer och bränner ner. Det var en väldig spänning i det här området, mellan Norge och Danmark och så den här lilla svenska tarmen ut. Göteborg grundades för att man ville befästa platsen och skapa en stor och mäktig stormaktsstad utifrån de här idealstadsplanerna som fanns då, fortsätter hon.
Bygger på upplevelse och interaktion
Utställningen är uppbyggd i tre delar. Den startar i det senmedeltida Nya Lödöse och utifrån utgrävningarna och den senaste forskningen som skett där. Det blir mycket ”flykten från hemmet”, som Maria Forneheim beskriver det. Sen går man vidare och hamnar i den andra delen som kretsar kring planerna för staden och arbetsplatsen Göteborg. Den geografiska platsen var en stor ängsmark som man började gräva i, vilket sysselsatte många. Den tredje delen är den färdiga staden på senare delen av 1600-talet.
– Utställningen utgår mycket från vad vi har i våra samlingar, så då blir det mycket att vi visar upp våra praktföremål som finns bevarade. Men även baksidan är med. Vilka var det som inte fick plats i staden eller lov att vistas där? Så den sista delen av utställningen är delad. Många av de bevarade föremålen är ju från de högre stånden, men vi vill även visa upp befolkningen utanför murarna.
Hela utställningen bygger mycket på upplevelse och interaktion. Ett rum innehåller den hjärtformade amulett som hittades i tidigare utgrävning av Nya Lödöse, i en kvinnas grav.
– Vem var kvinnan som bar det? Det spännande är att man kunde öppna hjärtat och inuti så låg det en lapp med ett meddelande. Vi har försökt att skicka det till experter för att få tolkat vad det står. Det är ett mysterium som fortfarande lever, säger Maria Forneheim.
När utställningen är igång kommer ljudet av hjärtslag att pulsera i rummet. I nästliggande rum får man följa med när kriget kommer. Från ett stilla lugn, någon som äter sin middag, så slocknar plötsligt elden, hunden börjar skälla och människorna får fly för sina liv. Sammanlagt så finns det 17 visuella och auditiva scener i utställningen och man har samarbetat med både dramaturg och scenograf för att få till den rätta känslan.
Extra fokus på kvinnor
Samarbete har även skett med Santosskolan på Lindholmen.
– Vi började jobba med dem när de gick i sjuan och nu går de i årskurs nio. De har varit med och fått ge kommentarer på allting som vi har skrivit. Och om vi har velat ha med någonting som inte de har gillat så mycket så har vi fått ta i lite extra för att de ska bli intresserade, och det har varit jättenyttigt för oss.
Då historisk dokumentation har haft en förmåga att bara handla om män så har Stadsmuseet försökt att hålla ett extra fokus på kvinnor i den här utställningen. Flera olika historier och levnadsöden finns att följa i de olika delarna.
