– Det är mycket snack om att flyktingarna som kommer hit är lågutbildade. Men bland de nyanlända som är inskrivna på Arbetsförmedlingens etableringsprogram har 50 procent läst klart gymnasiet, och hälften av dem har studerat på eftergymnasial nivå, säger Elizabeth George, universitetets projektledare i flyktingfrågan, som är samordnare för sommarskolan.
– Det är en stor grupp som är förödande att glömma bort. Dels för individerna, men även för samhället eftersom det är ett enormt slöseri med kompetens.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Mer tillgängligt
Tanken är att sommarskolan ska göra universitetet mer tillgängligt för den gruppen. I en vecka får deltagarna göra besök på de olika fakulteterna som själva får disponera över varsin halvdag, På Naturvetenskapliga fakulteten har deltagarna fått sätta sig vid olika bord där det finns material att utföra enkla experiment vars resultat de sedan ska försöka förklara. Därefter informerar de olika studievägledarna om de program som fakulteten erbjuder.
Andra aktiviteter som arrangeras under veckan är till exempel IT-fakulteten som låter deltagarna prova på virtual reality och Konstnärliga fakulteten som genomför musikaliska övningar. Det blir även rundvandringar i bibliotek, verkstäder och på Botaniska trädgården. Varje dag avslutas med en social aktivitet, som bowling eller besök på Konstmuseet
– De aktiviteterna har vi lagt in eftersom det är viktigt att bilda ett nätverk och att hitta likasinnade som befinner sig i samma situation, säger Elizabeth George.
En av deltagarna är Neda Ebneali. Hon kommer från Iran och har planer på att börja studera till receptarie eller apotekare.
– Men det är svårt eftersom jag inte kan så mycket svenska. Vi som är från Iran kan inte heller särskilt mycket engelska, vilket gör det ännu svårare, säger Neda Ebneali.
Språket är ett stort hinder för många, konstaterar Elizabeth George. För den som vill lära sig snabbt finns det intensivkurser, men det är inte alla som får plats eftersom de är väldigt populära.
– Dessutom är det långa väntetider. Det går inte att börja läsa svenska B direkt efter att man har läst klart svenska A, många måste vänta flera månader. Det kan vara väldigt frustrerande för dem som vill komma i gång.
Andra problem för de nyanlända som vill studera på universitetsnivå kan vara att de behöver börja om och studera det de redan har läst, eftersom det i vissa fall krävs kompletterande utbildning för att kunna arbeta inom sitt yrke i Sverige.
– Då är det lätt att man förlorar energi och fart, när man ständigt stöter på hinder på vägen, konstaterar Elizabeth George.
Erbjuder ingång
Teame Gebremedhn har bott i Sverige i två år och är från Eritrea. I hemlandet arbetade han med företagsekonomi i sex år, vilket han även har en kandidatexamen i. Han berättar att när han fick information om sommarskolan tänkte han genast att han gärna ville vara med.
– Hittills har det varit bra. Jag har fått mycket information om vad det innebär att studera i Sverige, säger han.
Än så länge har Teame Gebremedhn inte bestämt sig för om han vill fortsätta studera eller om han istället ska börja jobba. I hemlandet hade han en chefsposition, men nu har han gått utan aktivitet i tre månader. Men på frågan om det är frustrerande svarar han snabbt nej.
– Nej, jag känner mig inte särskilt frustrerad. Man måste kämpa på. Med tiden kommer jag att hitta ett arbete.
Målet är att sommarskolan ska bli återkommande så att fler nyanlända får förståelse för vad akademiska studier kan innebära vid Göteborgs universitet, men huruvida det blir så beror på hur pilotförsöket faller ut.
– Min förhoppning på den här veckan är att vi kan erbjuda en ingång till alla som vill studera vidare och att vi kan korta vägen till en akademisk utbildning lite för dem, så att de inte behöver vänta så länge på att planera sitt framtida yrkesliv, säger Elizabeth George.