Nu står Göteborg återigen inför utmaningen att befolkningen ska öka kraftigt de kommande tjugo åren. År 2035 beräknas Göteborg ha 150 000 fler boende och vara kärnan i en arbetsmarknadsregion med 1,75 miljoner invånare. När politikerna och stadsplanerarna planerar för hur vi ska bo i framtiden så pratar man inte längre om satellitstäder utan om mellanstaden. Det innebär att man vill komplettera den befintliga staden snarare än att bygga nya bostadsområden.

– Det var ganska nyligen som man övergav tanken på att bygga satellitstäder. Förändringen kom först när man började prata om vikten av hållbara städer. Det går inte längre att bygga städer så glest för det leder till mycket bilåkning. Och om vi inte bygger i det befintliga måste vi bygga i naturområden och då skulle göteborgarna få allt längre till naturen, säger stadsarkitekten Björn Siesjö.

Vi bor för utspritt

Mellanstaden är sammanhängande stadsområden utanför stadskärnan där det redan finns bostäder, butiker och spårvagnslinjer. I Göteborg gäller det till exempel områdena kring Frölunda torg, Wieselgrensplatsen och Selma Lagerlöfs torg. Om man slår ihop mellanstaden och innerstaden bor nio av tio göteborgare där. Det är områden som idag har en fungerande kollektivtrafik och lokala torg med matbutiker, apotek och restauranger det bor för få människor där för att det ska finnas ett tillräckligt underlag för service.

– Förut bodde vi mycket trängre än vad vi gör idag. Vi har en betydligt högre boendestandard och bor inte längre fem personer i en tvårumslägenhet. Det gör att det bor för få människor i många mellanstadsområden för att mataffärer och andra verksamheter ska kunna bära sig. Om fler flyttar dit betyder det att invånarna får bättre service och mer kollektivtrafik, säger Sara Brunnkvist som jobbar som samhällsplanerare på stadsbyggnadskontoret.

Mellan 2011 och 2013 var hon projektledare för en arbetsgrupp som tog fram en ny utbyggnadsplanering för Göteborg. Uppdraget var att ta sikte på år 2035 och strategin fokuserar just på utbyggnaden av mellanstaden. Den godkändes av byggnadsnämnden i februari 2014 och ligger nu som grund när man planerar för hur staden ska se ut i framtiden.

I utbyggnadsplaneringen pekar de ut nio kraftsamlingsområden där man ska prioritera byggandet. Det är bland annat Angereds centrum, Rymdtorget och Brunnsbo torg och gemensamt för dem är att de har en fungerande kollektivtrafik och att det bor mellan 6 000 och 10 000 invånare vilket betyder att det finns ett underlag för service. De ser också ut några lokala tyngdpunkter där man ska förtäta och samla handel och service så att miljöerna blir mer stadslika. Sådana platser är bland annat Kortedala torg, Friskväderstorget och Kärra centrum.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

I vissa av områdena som pekas ut som framtida kraftsamlingsområden har byggnationerna redan startat. Selma Lagerlöfs torg håller på att förvandlas till Selmastaden och i den första etappen byggs 800 nya bostäder, en idrottshall och ett nytt stadsdelshus med kultur- och verksamhetslokaler. På sikt ska det byggas upp till 3 000 bostäder i området och Sara Brunnkvist är nöjd med hur man tagit tillvara på förtätningsmöjligheterna.

– Sträckan längs med Litteraturgatan är ett bra exempel på ett område som är byggt för bilar. Det är en bred bilväg, sedan stora parkeringsplatser och gräsytor innan själva husbebyggelsen börjar. Parkeringsplatser upplevs ofta som ödsliga och ogästvänliga så om man hade planerat idag hade man byggt husen närmare gatan, säger hon.

Svårare att planera mellanstaden

Fördelarna med att bygga satellitstäder i stället för att förtäta var att det var enkelt att planera. Man började på ett blankt blad och det fanns lite eller ingen befintlig bebyggelse att ta hänsyn till. Att bygga ut mellanstaden är betydligt svårare för här finns redan bilvägar, spårvagnsräls och bostadshus som måste tas med i planeringen. Dessutom finns grannar som kanske inte alls är förtjusta i att deras kvarter blir en tillfällig byggarbetsplats och att man bygger nya höghusområden som skymmer deras utsikt.

– Jag kan förstå att många är förskräckta över stora förändringar och inte vill att vi ska komma och förstöra deras kvarter. Alla kommer såklart inte få som de vill men under planeringsskedet gjordes många dialogträffar med boende och näringsliv för att fånga upp så många röster som möjligt. Vi som jobbar med långsiktig stadsplanering måste ta hänsyn till allas intresse och då innebär det inte bara människorna som bor här just nu utan alla som kommer bo i Göteborg i framtiden. Bostadsbristen är stor och jag är säker på att Selma Lagerlöfs torg kommer bli jättefint, säger Sara Brunnkvist på stadsbyggnadskontoret.

Tanken med utbyggnadsstrategin är att den ska vara ett stöd när politiker och tjänstemän planerar framtidens Göteborg. Men den är ingen garant för att staden verkligen kommer att se ut som man tänker sig – befolkningsprognosen kan vara överskattad eller det kan komma nya stadsbyggnadsideal som inte lägger någon större vikt på utbyggnaden av mellanstaden. Stadsarkitekten Björn Siesjö har vissa farhågor om saker som kan hända på vägen.

– Den största faran är om vi inte har vilja och ork att hålla oss till utbyggnadsplanen. Sådana här processer går långsamt så både politikerna och tjänstemännen måste ha tålamod och uthållighet. Ett annat problem som jag ser är om vi lyssnar för mycket på små intressegrupper som syns och hörs mycket. Det kan till exempel vara de som vant sig vid en väldigt hög biltillgänglighet eller som bor i ett område som de tycker är perfekt som det är, och inte vill att någonting ska förändras. Sedan är det ju också många mandatperioder kvar till 2035 och det politiska viljan kan ändras, säger han.