BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Detta är något som kan bli verklighet redan i augusti, om ett nytt lagförslag från regeringen går igenom. Uppgifter som avslöjar bland annat ras, etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös övertygelse, fackmedlemskap eller sexuell läggning får inte användas, enligt förslaget. Men riksdagsledamoten Linda Snecker, V, menar att slutsatser kring exempelvis religiös åskådning kan dras ändå.
– Om du till exempel äter halalmat är det en tydlig indikation på vilken religion du tillhör. Vi lever i ett samhälle där utpekandet av muslimer är enormt, det är klart att förslaget går i den riktningen, säger hon.
”Inte genomtänkt”
Bakgrunden till förslaget är ett EU-direktiv som efter många års debatt slutligen antogs av Europaparlamentet och EU-rådet 2016. I år förväntas medlemsländerna omvandla direktivet till nationell lag.
Parlamentets gröna grupp har varit hårda motståndare mot det som kallas för PNR-direktivet (PNR står för passenger name record).
– Det är inte genomtänkt. Det finns bättre sätt att hitta potentiella terrorister, som utvecklat samarbete mellan lokala och nationella polismyndigheter inom EU. Det här blir någon sorts slumpmässig sökfunktion för polisen som utgår från att profilera människor. Det är en form av massövervakning som förmodligen inte kommer att leda till att man hittar stora mängder brottslingar i förväg, säger Bodil Valero, EU-parlamentariker för Miljöpartiet.
Men som regeringsparti vill Miljöpartiet nu alltså införa en svensk lag i enlighet med direktivet.
– I EU-parlamentet har vi jobbat för att integriteten ska skyddas så mycket som möjligt. Men när direktivet väl är klubbat i EU finns inte utrymme för annan reglering i medlemsstaterna, säger Miljöpartiets rättspolitiska talesperson, Annika Hirvonen Falk.
Är ni principiellt ändå emot den här typen av massinsamling av personlig information?
– Det som är principiellt viktigt är att värna integriteten. Den här typen av information har samlats in tidigare. Det som händer nu är att man systematiserar det hela och reglerar myndigheters tillgång till uppgifterna. Men masslagring av uppgifter är väldigt problematiskt. Frågan är om det finns ett värde i att spara dem i fem års tid, det är en invändning vi har ur effektivitetssynpunkt.
Kritiker menar att de uppgifter som samlas in kan användas för att dra slutsatser om exempelvis religiös åskådning. Hur ser du på det?
– I EU-parlamentet och i regeringen har vi kämpat för att känsliga uppgifter inte får inhämtas och om de råkar göra det ska de omedelbart förstöras. Mat är den typen av uppgift som skulle kunna vara känslig av de här skälen. Min tolkning är att flygbolagen inte ska skicka information om att någon till exempel har bett om koshermat, det vore att röja känsliga personuppgifter.
Remissinstanser kritiska
Men förslaget har även fått kritik från flera remissinstanser. Advokatsamfundet säger nej till det med hänvisning till ett utlåtande från EU-domstolen (se faktaruta). De menar även att det saknas garantier för att uppgifterna inte används till andra ändamål och att det finns risk för att enskilda drabbas av obefogade åtgärder.
Datainspektionen anser att ett så här stort myndighetsregister måste regleras i lag. Dessutom borde uppgifterna omfattas av absolut sekretess, säger Elisabeth Jilderyd, jurist på Datainspektionen.
– Tidigare har uppgifterna bara funnits hos resebyråer och flygbolag, men nu ska de överföras till en enhet hos polisen och bli allmänna handlingar. En sekretessprövning ska ske i varje enskilt fall, men risken är att sekretess inte alltid gäller och att man därför måste lämna ut uppgifter på ett sätt som innebär ett integritetsintrång för enskilda.
Men myndigheten har inte fått gehör för sin kritik, säger hon. Dessutom föreslår regeringen att Datainspektionen ska fungera som tillsynsmyndighet.
– Det blir ett nytt område för oss, men vi kommer inte att få extra resurser för det. Vi får helt enkelt göra en prioritering mellan all annan tillsyn.
