Förutsättningarna ser annorlunda ut i Sveriges grannländer, där politiskt samarbete mellan centern och vänstern redan sker idag – eller försvåras på grund av andra politiska tvister.
Finska Keskusta sitter idag i Sanna Marins regering tillsammans med Socialdemokraterna, Gröna förbundet, Svenska folkpartiet och Vänsterförbundet. Detta efter att 2015 till 2019 ha lett en regering tillsammans med bland annat högerpopulistiska Sannfinländarna och liberalkonservativa Samlingspartiet.
– I förra regeringen så tyckte vissa i vårt parti att en del av politiken var för mycket åt höger. I den här regeringen så tycker vissa att det ibland är för mycket åt vänster, säger Riikka Pakarinen, en av Keskustas vice ordföranden.
Annorlunda i Finland
Det finska partiet är det största av de tre centerpartierna i Norden och har innehaft statsministerposten flera gånger sedan millennieskiftet. Finsk politik skiljer sig från svensk och norsk då politiken grundar sig mer i en konsensuskultur och blockpolitik inte existerat på samma sätt. Något som möjliggjort Keskustas politiska hoppande, från regeringssamarbeten med den högra och den vänstra sidan.
– I den här regeringen så har politiken varit mer i linje med vår regionalpolitik. Högerpartiernas politik är mer koncentrerad på de stora städerna än vad vår egen politik är, säger Riikka Pakarinen.
Riikka Pakarinen ser inga större politiska skillnader mellan sitt eget parti och svenska Centerpartiet. Hon beskriver partierna som syskonpartier med delat fokus på bland annat jordbruk och miljön. Den främsta skillnaden, anser hon, är var deras politik når fram.
– Svenska Centerpartiet har lyckats bli populära i stora städer. Det är något vi kan lära oss av från dem, säger hon.
Inte liberala i Norge
Norska Senterpartiet, SP, har tidigare deltagit i borgerliga regeringar, men ingick 2005 i Jens Stoltenbergs (AP) andra regering tillsammans med Sosialistisk venstre, SV. Partiet har därefter valt att liksom svenska C säga nej till att samarbeta med Fremskrittspartiet, som utgör något av en norsk motsvarighet till SD, när andra borgerliga partier i landet gjort det.
Efter det norska valet förra veckan så ser Senterpartiet ut att återigen hamna i en AP-ledd regering. Frågan som kvarstår är om även SV kommer ingå i regeringen, då centern anser att skillnaderna till Vänsterpartiets norska systerparti blivit för stora.
– SP har varit tydliga med att vi vill byta ut dagens regering och vi vill ersätta den med en SP- och AP-regering, sa SP-ledaren Trygve Slagvold Vedum på en presskonferens efter valet.
Den norska centerns huvudfrågor är lokalsamhällena, jordbrukspolitiken och att stoppa centraliseringen i landet, enligt statsvetaren Jonas Stein, docent vid universitetet i Tromsö. Partiet går emot de svenska och finska syskonpartierna genom att inte vara liberalt, utan säger sig stå upp för norska intressen och traditionella värderingar. Det som skapat klyftan mellan partiet och SV är en stor oenighet kring flera frågor, som klimat, olja och invandring, menar Stein.
– Svenska centern är mycket mer liberala, både i värderingar och ekonomisk politik. Svenska centern är exempelvis starkt för ett europeiskt samarbete, medan norska Senterpartiet är emot norskt EU-medlemskap, säger han.
Senterpartiet är också mer vänsterorienterade i sin ekonomiska politik och säger nej till privatiseringen av viktiga delar i välfärden, som skola, vård och omsorg. Partiet skriver på sin egen hemsida att offentliga tjänster utgör en viktig del i lokalsamhällena.
– Senterpartiet är för blandekonomi. Men det är också starkt för privat äganderätt. Den frågan är på många sätt i centrum för partiets ekonomiska politik, säger Jonas Stein.
Statsvetaren: ”Svenska C har lagt betoningen på marknadslösningar”
Idag inleder Centerpartiet sin årliga partistämma och ska då besluta om tre politiska program, som tar upp bland annat sänkta skatter, fler företag och valfrihet i välfärden.
Den svenska centern har kommit att skilja sig från sina nordiska motsvarigheter genom att lägga sin politiska betoning främst på marknadslösningar och privatisering, säger Torbjörn Bergman, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet.
– Just på den punkten så har Centerpartiet varit närmast radikalt under det senaste decenniet, säger han.
Torbjörn Bergman säger att i många avseenden så har de tre syskonpartierna liknande åsikter om vikten av ett fungerande välfärdssamhälle, och att det ska finansieras offentligt.
– Skillnaden mellan de tre partierna ligger i hur utformningen av den ska se ut. Vem som ska göra det. Och där är svenska Centerpartiet mycket mer av åsikten att det ska skapas konkurrens och att låta privata företag göra det, med idén att det där blir bättre och effektivare på lång sikt, säger Torbjörn Bergman.
Det norska Senterpartiet går i mångt och mycket emot C i den här frågan och säger ”nej till privatisering av de viktigaste välfärdsuppgifterna”.
Mer landsbygd hos grannarna
Centerpartiets partisekreterare Michael Arthursson skriver i ett mejl till Dagens ETC att de tre partiernas politik på olika områden avgörs av flera faktorer, som exempelvis den nationella kontexten.
”Ser vi exempelvis på skatter, som ofta är en konfliktfråga mellan höger och vänster, har Sverige ett skattetryck som är högre än både Finland och Norge. Detta trots de skattesänkningar som Centerpartiet i Sverige varit med och drivit fram både under alliansregeringen och genom Januariavtalet. Detta påverkar hur olika partier, inklusive centerpartierna, driver frågan i respektive land.”, skriver han.
Arthursson menar att det finska och norska partiet är mer utpräglade landsbygdspartier än vad C själva är idag. Samt att norska Senterpartiet, till skillnad från C, inte är ett liberalt parti.
”Det märks på flera områden, bland annat den ekonomiska politiken. Samtidigt har Senterpartiet i Norge en inriktning på skatteområdet i sitt valprogram inför Stortingsvalet som på flera punkter liknar det som Centerpartiet i Sverige driver, till exempel att skattepolitiken ska stimulera till arbete och att den ska bidra till ökat entreprenörskap.” skriver han.
