Exporten handlar inte bara om affärstransaktioner eller pengar utan är tvärtom avgörande för svensk utrikespolitik, enligt Wayne Stephen Coetzee, forskare vid Högskolan Väst i Trollhättan.
– Jag menar inte att Svensk utrikespolitik bara handlar om vapenexporten men den är vad jag skulle kalla en av de högsta formerna av politik i Sverige. Vapenhandel är inte något som händer enbart i branschen eller på utrikesdepartementet. Den är utrikespolitik i stort eftersom den involverar ett stort antal sammankopplade mäktiga aktörer som influerar och formar politiken, säger Coetzee.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Forskat om Jas-försäljning
Han doktorerade nyligen med en avhandling där han gjorde en fallstudie om Sveriges försäljning av Jas Gripen till Sydafrika 1999. Coetzee gick igenom tidigare forskning, tusentals tidningsartiklar och intervjuade högt uppsatta politiker, tjänstemän och affärsmän i flera olika länder.
Han är själv från Sydafrika och blev intresserad av vapenexporten när han flyttade till Sverige för några år sedan, men betonar att han inte tar ställning för eller emot.
– Jag vill förstå hur det fungerar. Jag kom till Sverige och blev fascinerad när jag konfronterades med denna väldigt brännande fråga och jag förstår verkligen varför den är det.
Visa upp svensk ingenjörskonst
När ministrar, såväl socialdemokratiska som borgerliga, försvarar vapenexporten brukar huvudargumentet vara att Sverige måste ha en inhemsk vapenindustri för att upprätthålla försvarsförmåga och trovärdighet som neutralt land. Det är visserligen sant men bara en del av den fullständiga bilden, menar Coetzee. Vapenexporten är motorn i en hel sektor av svensk ekonomi.
– Den är enorm om man tittar på alla företag som har etablerats och växt genom vapenindustrin. Electrolux, Ericson, Scania – inget av dessa företag hade existerat om det inte vore för vapenindustrin. Man kan argumentera för att det inte bara handlar om exempelvis Jas Gripen utan om den bredare säkerhetsekonomin.
Samtidigt som regeringen på hemmaplan beskriver utrikespolitiken som feministisk säljs en annan bild in av Sverige utomlands med hjälp av vapen. Det handlar om att visa upp svensk ingenjörskonst och hamra in bilden av en teknologiskt avancerad nation.
Coetzee menar att marknadsföringen av varumärket Sverige är en av de grundläggande drivkrafterna bakom exporten.
– Det är prestige, vilka vi är och vad vi är och vad vi är kapabla till. Det handlar inte bara om att sälja flygplan utan om ett helt paket, det är nästan som att sälja svenskhet. De som tillverkar Jas Gripen kallar det skämtsamt Ikea-planet. Det är inte bara för att det är relativt billigt eller lätt underhålla utan också för att det är en del i vad Sverige är och vad vi kan göra. Även människor på toppnivå ser detta som en ”skrytförmån”.
Han kallar det ”symbolisk makt” och i den ingår också att sälja in de mjukare aspekterna av Sverige som ett fredligt land med progressiva värderingar och utan någon blodig kolonialhistoria. Den delen av varumärket är särskilt viktig vid affärer med länder på södra halvklotet som Sydafrika eller Brasilien.
– De bröt sig ur den koloniala eran och har etablerat egna demokratier eller någon form av demokrati. Nu vill de också vara världsspelare så vilka vänder de sig till? De skulle kunna vända sig till samma länder de haft ganska ansträngda relationer till eller så kan de vända sig till ett land som Sverige, ett land som ses som neutralt och vänligt. Det är den nationella identitet som Sverige projicerar i internationell politik och den är extremt kraftfull.
Skandaler har liten effekt
Men bilden stämmer inte alltid överens med verkligheten. 2012 briserade exempelvis den så kallade Saudiaffären. Ekot avslöjade att alliansregeringen haft kännedom om att Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i hemlighet samarbetade med Saudiarabien för att bygga en vapenfabrik.
Stefan Löfven tvingades 2015 säga upp samarbetsavtalet men Sverige fortsätter sälja krigsmateriel till landet trots att det för krig i Jemen.
Skandalerna och exporten till diktaturer må skapa infekterade debatter på hemmaplan men tycks ännu inte ha skadat varumärket Sverige i utlandet särskilt mycket, enligt Coetzee som intervjuat flera toppolitiker i ämnet.
– En amerikansk säkerhetsrådgivare i Washington noterade: Sverige har blivit väldigt bra på att använda sitt nationella varumärke för att sälja vapen, förmodligen bättre än någon annan. Deras framgång ligger väldigt mycket i det faktum att kundnationerna oftast antar att de är de goda och alla andra är de onda.”
• Många tror att svensk vapenexport är förbjuden till diktaturer och krigförande länder. Detta är fel. Det finns bara två fall som omöjliggör svensk vapenexport. Det är om länderna i fråga är utsatta för bindande vapenembargon eller om exporten står i strid med Sveriges internationella förpliktelser.
• Den nya lagen kom till för att stärka det så kallade demokratikriteriet när det gäller vapenexporten, att Sverige bara ska exportera vapen till demokratiska stater. Men lagens skrivningar visar att det finns en rad
undantag. I själva verket slår den nya lagen fast att internationella samarbeten är mycket viktiga för Sverige och att dessa kan upphäva demokratiparagrafen.
• Det är när svenska vapen exporteras via samarbetsländer som demokratikriteriet blir svårt att upprätthålla. Sverige har ett nära samarbete med vissa europeiska länder, med Nato och USA. Det innebär att svenska vapen inom ramen för detta samarbete kan vidareexporteras till länder som inte uppfyller demokratikravet. Storbritannien, Frankrike och USA är till exempel djupt inblandade i kriget i Jemen genom omfattande vapenexporter till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Frågan är då om Sverige kan upprätthålla arbetet med våra samarbetsparter om vi förbjuder export av svenska vapen till stater som de har olika försvarsavtal med.
• Ju starkare samarbetet med Nato blir desto svårare blir dessa gränsdragningar. När dessutom Sverige genom inköp av amerikanska vapensystem, till exempel Patriot-systemet, blir beroende av att USA fortsätter leveranserna kan det blir svårt för Sverige att neka export till USA.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8