Det som skulle ha varit en vaginal förlossning slutade i ett akut kejsarsnitt. Barnet fick en inre blödning och Emelie Thelin förlorade mycket blod.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Av antalet förlossningar i Östergötlands län är det tolv procent som föder genom kejsarsnitt. Ungefär hälften av dem görs på kvinnans önskemål där den dominerande orsaken handlar om en stark oro och ångest inför att föda vaginalt. Totalt handlar det om ungefär var tionde kvinna och majoriteten av dem lider av traumatiska upplevelser från en tidigare förlossning.
”Min värld rasade”
Så var det också för Emelie Thelin då hon blev gravid en andra gång.
– Jag var livrädd för att föda vaginalt igen och bad därför om ett planerat snitt, säger hon.
Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer ska en gravid kvinna få heltäckande information om de olika förlossningssättens för- och nackdelar innan en förlossning äger rum, och den med förlossningsrädsla ska erbjudas stödsamtal.
Om personen ändå står kvar vid sin önskan om att föda via kejsarsnitt ska hon, beroende på graden av rädsla, kunna få sin vilja igenom.
– Men jag blev jag nekad. Trots att jag efter flera stödsamtal fortfarande kände mig alldeles för rädd tyckte de inte att mina psykologiska skäl var tillräckliga, säger Emelie Thelin.
– Så jag bröt ihop totalt och hela min värld rasade, säger hon.
Andelen som beviljas kejsarsnitt varierar kraftigt mellan landets län. I Östergötland är frekvensen kejsarsnitt som allra lägst, medan den i Stockholm ligger på över 20 procent. På sociala medier har grupper som tycker att kvinnan ska få ökad makt att bestämma förlossningssätt vuxit sig allt starkare, och skillnaderna mellan landsting har blivit tydligare.
Annat bemötande
Liza Engqvist fick ett helt annat bemötande när hon vände sig till Södersjukhuset i Stockholm.
– Jag erbjöds flera olika stödinsatser men det botade inte min rädsla. Jag hade en jättebra barnmorska som förstod mig och blev ganska snart beviljad att föda via planerat kejsarsnitt i stället, säger hon och tillägger:
– Även mitt andra barn är född med snitt och jag har i detta aldrig känt att jag blivit motarbetad. Men jag har förstått att många andra blivit väldigt utsatta, säger Liza Engqvist.
Läkaren har sista ordet
Med undantag för abort och sterilisering, har en patient enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen inte rätt att kräva ett kirurgisk ingrepp. Valet av vård ska ske i samråd mellan patient och läkare, men läkaren har sista ordet, även om en missnöjd patient har möjlighet att överklaga för en andra bedömning.
Socialstyrelsens nationella styrdokumentet gällande kejsarsnitt på moderns önskan är till för att skapa en jämlik vård och en samsyn kring när ett kejsarsnitt ska beviljas.
– Men det fungerar inte, säger Nils Lynöe, professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet.
Han upplever att delar av förlossningsvården präglas av ett gammaldags tänkande. Att det finns en förlegad syn kring vad som anses naturligt och inte, vilket lett till att kultur och praxis kommit att skilja sig åt mellan olika landsting.
– På en del sjukhus gör vårdpersonal allt de kan för att kvinnan ska föda vaginalt. Och i många fall handlar det nog snarare om läkarens egna personliga värderingar.
Nils Lynöe tycker att kvinnors rädsla ofta förringas. Bara det att vårdpersonal vägrar ge något besked förrän långt in i graviditeten, gör att många behöver oroa sig i onödan.
– En förlossningsrädd kvinna ska i första hand erbjudas stödsamtal. Samtidigt, menar jag, borde man kunna vara tydlig och försäkra henne om att hon kommer att kunna få ett planerat kejsarsnitt om det visar sig att rädslan inte försvinner, säger han.
– Men då vissa landsting har som standard att inte ge något löfte, är det som att de inte tror på att rädslan verkligen finns.
Trots att ett planerat kejsarsnitt är nästan dubbelt så dyrt som en vaginal förlossning, förkastar Nils Lynöe argumentet att det bara skulle handla om resurser.
– Det spelar in såklart, men då en kvinna i slutändan ändå hamnar med ett akut kejsarsnitt blir det mångdubbelt dyrare. Dessutom är det även mer riskfyllt än om man planerar operationen i förväg, säger han.
Slutade i en mardröm
När Emilie Thelin i Linköping beskriver hur det gick för henne kallar hon det en mardröm. Även hennes andra förlossning avbröts med akut kejsarsnitt då dottern drabbades av plötslig syrebrist. Emilia Thelin fick själv en infektion som fördes över till barnet och delar av moderkakan blev kvar i livmodern. Något som efter ett tag gjorde att hon var tvungen att genomgå ytterligare en akutoperation.
– Nu när jag ser tillbaka på det hela så blir jag förbannad över att jag inte fick mitt planerade snitt. Jag är oerhört besviken och har inget förtroende för förlossningsvården längre, säger hon.
