Efter att mångdubblat priset på medicinen ville Martin Shkreli göra den mer överkomlig för patienter med toxoplasmainfektion, en sjukdom som kan vara mycket allvarlig för gravida och Hiv-smittade,
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Det är inte en feel-good-berättelse som återges av Bloomberg Businessweek. Det handlar om en cynisk verklighet som blivit allt vanligare i USA och en förklaring till varför dyra mediciner hela tiden blir allt dyrare.
Genom att höja priserna skjuts en allt större del av kostnaden över till att betalas av försäkringar – annars kan inte sjuka patienter få tillgång till medicinen. Som motåtgärd skänker läkemedelsbolagen en mindre summa till välgörenhet, en ”investering” som är mycket lönsam för läkemedelsbolagen, speciellt som donationerna ofta är avdragsgilla.
Lysande affär
Den patientfond läkemedelsföretagen på detta sätt bygger upp får patienterna att fortsätta med samma medicin trots att priserna skjutit i höjden. Turing och dess vd Martin Shkreli gav en fond drygt åtta miljoner kronor och ett bidrag på drygt 700 000 kronor till välgörenhetsorganisationen för att de skulle sätta upp och administrera fonden.
När bolaget höjde priset med 5 000 procent så betydde det att kostnaden för en vanlig patient blev nära 20 000 kronor, resten skulle täckas av den amerikanska statliga försäkringen, Medicare eller andra försäkringar. Men 20 000 kronor i ökade kostnader för patienten var bara en liten del; det totala priset på en 6 veckors behandling av Daraprim ökade till över 600 000 kronor och 580 000 av den kostnaden skulle täckas av försäkringar.
Men problemet för Turing och deras kollegor var att hitta på ett sätt att få patienten vilja fortsätta med Daraprim trots att det skulle kosta dem 20 000 kronor. Det är här fonden kommer in, dess syfte är att ge bidrag till patienterna för deras egen kostnad vilket innebär att den som fortsätter med medicinen kan få den egna kostnaden betald av välgörenhetsfonden.
För Turing är detta en lysande affär, i enlighet med sin plan lyckades de höja intäkterna från medicinen, från drygt 40 miljoner kronor till över 1,6 miljarder, uppger Bloomberg Businessweek.
Får bidrag från bolagen
Och Turing är långt ifrån ensamma om metoden. Läkemedelsföretagen är i princip de enda finansiärerna till olika välgörenhetsfonder som ska hjälpa människor att köpa deras mediciner. Läkemedelsjätten Novartis som saluför ett 70-tal olika mediciner är en stor bidragsgivare till de flesta fonderna.
Fonderna är enligt Bloomberg Businessweek helt nödvändiga för läkemedelsbolagen. Enligt lagen får de inte ge bidrag direkt till Medicare-anslutna, detta skulle betraktas som att man försöker styra dem att använda bolagets mediciner. Däremot är det tillåtet för fristående välgörenhetsorganisationer att ge dessa bidrag.
De sju största välgörenhetsfonderna för bidrag till mediciner fick 2014 cirka 8,5 miljarder kronor i bidrag. Nästan alla dessa pengar kommer från läkemedelsbolagen, som tar igen kostnaden många gånger om genom betalningar från olika försäkringar och Medicare.
I Sverige ser situationen annorlunda ut. Här ska mediciner bedömas av den statliga myndigheten Tandvårds– och läkemedelsverket, TLV, som beslutar om de ska föras in under högkostnadsskyddet.
Men om TLV säger nej kan läkemedelsförlaget gå till enskilda landsting och förhandla med dem. Så har till exempel skett med Yervoy, en ny mycket dyr medicin som bevisat hjälper mot avancerad hudcancer, malignt melanom. Fyra behandlingar kostar i USA cirka 740 000 kronor så TLV sade av kostnadsskäl nej till att föra in den under högkostnadsskyddet.
Då gick läkemedelsföretaget, Bristol-Myers Squibb, direkt till landstinget i Skåne-Blekinge och inledde förhandlingar om medicinen. Ett avtal slöts, vilket betyder att om du bor i Skåne kan du få medicinen, men inte om du bor utanför detta landsting. Den typen av förhandlingar har kritiserats hårt eftersom landstinget har tystnadsplikt och får inte avslöja hur avtalet ser ut.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
De flesta läkemedelsföretag i Sverige använder en formel som kallas Health Care Benefit när de prissätter sina mediciner. Så här beskrev vice vd i Medivir, Rein Piir, hur prissättning går till i en intervju med Dagens ETC:
– Vi räknar ut vad som händer när man behandlar en patient med den nya medicinen jämfört med tidigare behandlingar. Vi tittar på behandlingstid på sjukhus och kostnaderna för detta, vi räknar in biverkningar och vad det kostar att behandla dem. Vi för också in när och om patienten kan återgå i arbete i kalkylen liksom hur patienten påverkas.
– Detta räknar vi ihop och sätter ett pris som tar hänsyn till både den nya medicinens resultat och de tidigare kostnaderna.
Stora utdelningar
Detta betyder att det inte spelar någon roll hur mycket en medicin kostar att producera. Priset sätts helt efter vad marknaden kan betala, med utgångspunkt från tidigare kostnader.
Läkemedelsföretagen brukar hävda att nya mediciner blir dyra dels på grund av de stora kostnaderna som finns för att ta fram en ny medicin med all forskning och research som behövs och dels själva produktionskostnaden.
Detta stämmer dock inte riktigt. Tittar man på de beräkningar som finns av läkemedelsföretagens kostnader så går 36 procent till administration och marknadsföring. Dessutom betalas 17 procent ut till aktieägarna. Bara mellan 11 och 14 procent går till forskning och utveckling. En dryg tredjedel av kostnaderna gåt till själva produktionen.
De sju största välgörenhetsfonderna för bidrag till mediciner fick 2014 cirka 8,5 miljarder kronor i bidrag. Nästan alla dessa pengar kommer från läkemedelsbolagen, uppger Bloomberg Businessweek.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Martin Shkreli fick i höstas ta emot hård kritik när Turing Pharmaceuticals köpte läkemedlet Daraprim, som bland annat används av aidspatienter, och höjde priset med över 5 000 procent – från 13,5 till 750 dollar per tablett. Efter det har han benämnts”USA:s mest hatade vd”.
I december avgick Martin Shkreli som vd för bolaget.
