– Jag bor själv väldigt centralt och här kryllar det av vårdutbud. Jag passerar tre ögonkliniker på bara några minuter. Speciellt specialistvården vill klumpa ihop sig i centrum, vilket är problematiskt men lättare att förstå. Grundvård ska däremot finnas där man bor, säger Ann-Christine Andersson (S), andre vice ordförande i Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd.

Hon har tillsammans med den socialdemokratiska partikollegan Dzenan Cisija under flera år varit drivande i frågan om att Hammarkullen ska få en vårdcentral, vilket ETC Göteborg skrev om för ett år sedan.

På politikernas initiativ fick tjänstemän i uppdrag att under 2020 kartlägga vårdutbudet i Göteborg. Resultatet visar på stora skillnader mellan stadsdelarna. I Centrum fanns det överlägset mest mottagningar, totalt 271 stycken. Majorna-Linné låg på en andra plats med 75 mottagningar och därefter låg Askim/Frölunda/ Högsbo med 57 stycken. Stadsdelarna som hade lägst antal mottagningar var Angered, med 17 mottagningar, och Norra Hisingen samt Västra Hisingen som enbart hade 15 var. Hammarkullen stack ut i statistiken eftersom att området har en en stor mängd invånare och samtidigt är det är det enda av de särskilt utsatta områden som inte har en enda vårdcentral.

Fritt vårdval tio år gammalt

Hur kunde vårdmottagningar bli så här ojämnt utspridda? En avgörande orsak till att så många mottagningar etablerats i centrala Göteborg är att det fira vårdvalet infördes för drygt tio år sedan. Sedan dess är det upp till vårdgivarna att välja fritt var de etablerar sig och detta har i Göteborg resulterat i att de anhopats i innerstaden. I Hammarkullen fanns det tidigare en vårdcentral, men den stängdes 2004 på grund av besparingsskäl. Sedan dess har ingen ny vårdmottagning valt att etablera sig där och den närmaste tillgången till vård finns på vårcentralen i Angered eller i Hjällbo som båda ligger drygt 2,5 kilometer från Hammar­kulletorget.

– Visst är jag socialdemokratisk politiker men jag är också boende i Angered och kan vittna om att de flesta medborgare här varken klagar vid rätt instans eller byter vårdcentral, utan helt enkelt tappar tilltron till vården, välfärden och staten, säger Dzenan Cisija.

Enig nämnd

Efter Socialdemokraternas initiativ står nu en enig nämnd bakom en önskan om att Hammarkullen ska få en vårdcentral. Drivkraften mot detta har ökat ytterligare sedan kartläggningen blottlade utspridningen i Göteborg, enligt Johan Fält, moderat och ordförande i Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd.

– Vi har uppmärksammade det mer när vi såg att det bara är ett av de särskilt utsatta områdena i Göteborg sin inte har en vårdcentral. När det finns parallella samhällen som det finns i Hammarkullen är det extra viktigt att vi visar närvaro från det demokratiska samhället. Ett sätt att visa närvaro att det finns en vårdcentral där, säger Johan Fält.

Saknar mandat

Men även om den politiska viljan nu finns har politikerna inte mandat till att bestämma var det ska öppnas en vårdcentral i Göteborg. Det fria vårdvalet råder. Politikerna har fört fram sitt eniga önskemål till Närhälsan, den offentligt drivna primärvården i Västra Götalandsregionen, som tagit sig an frågan. Enligt Jim Aleberg (S), vice ordförande i styrelsen för Närhälsan, har man som intention att etablera en vårdcentral där.

– Jag skulle nog säga att Hammarkullen är lite unikt i att man har så stor befolkning men ingen vårdcentral som har valt att etableras där. Annars ser det lite olika ut runt om i Göteborg. Det finns många vårdcentraler och på många ställen finns det lite för många nästan, säger Jim Aleberg.

Något som har satt käppar i hjulet är dock att man inte lyckats hitta en passande lokal för etableringen.

– Det har visat sig vara i stort sett omöjligt. Vi har försökt på olika sätt och tittat i bostadsområden vad det finns för möjligheter till lokaler men det har visat sig vara svårare än vad vi trodde, säger Jim Aleberg.

Söker tillfälliga lösningar

Ett alternativ som man kollar på är att eventuellt etablera en vårdcentral i byggnationen som det kommunägda Bostadsbolaget planerar i området kring Hammarkulletorget. Den byggnationen kommer dock inte stå färdigt förrän om cirka tre år. Enligt Jim Aleberg undersöker man även möjligheten till tillfälliga lösningar.

– Men inget är färdigt än. Det måste vara ekonomiskt försvarbart också.

När finns en vårdcentral på plats?

– Jag har förhoppningar om att det ska finnas på plats så fort som möjligt, men när jag säger så låter det som det är nära i tiden och det vet jag inte om det kommer vara. Man kan inte starta en vårdcentral på en månad, säger Jim Aleberg.

Hoppats på snabbare resultat

Socialdemokraterna i hälso- och sjukvårdsnämnden är positiva till den breda enigheten i frågan, men hade hoppats på att vårdcentralen skulle finnas på plats snabbare än så.

– Vad jag ser så finns den politiska viljan. Men det går trögt. Det har gått lång tiden från initiativ till där vi har idag och det fortfarande ingen vårdcentral, säger Dzenan Cisija.

Fortfarande positiv

Enligt de två partikollegorna inom socialdemokraterna har kartläggningen över vårdutbudet visat hur det fria vårdvalet leder till ojämlik vård. Att det fortfarande inte finns en vårdcentral i Hammarkullen är ett exempel på hur skevt det kan bli.

– Vi måste se över det fria vårdvalet och se hur det har missgynnat personer i vissa områden. Det kan inte vara så att inga vårdcentraler etableras i socioekonomiskt utsatta områden. Nu får Närhälsan gå in och se till att det inte finns några vita fläckar, säger Ann-Christine Andersson.

Även om Moderaternas John fält står bakom önskan om att Hammarkullen ska få en vårdcentral, är han fortsatt positiv till det fria vårdvalet.

– Jag tycker det har fått bra resultat. När man införde det fick vi 100 nya läkare utan att det kostade mer och vi har täckt alla områden, utom ett som är särkilt utsatt. Men vi behöver ha starkare medel att etablera oss där det finns luckor, där är vi inte hundra, säger han.