– Det här är en fortsättning på en trend som fanns redan innan pandemin, med en kraftig jobbtillväxt inom yrken som kräver högskoleutbildning och en svag minskning av arbetaryrken. 2019 var det till exempel 46 procent av jobben på svensk arbetsmarknad som krävde fördjupad högskolekompetens eller motsvarande, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.
Vad kommer att hända med de människor vars jobb inte kommer tillbaka?
– Det är en komplex fråga. De nya tjänstemannajobben har ju uppenbarligen fyllts, och vi har en bra omställningsorganisation och utbildningssystem, så mycket av det hanteras. Men för de allra svagaste grupperna på arbetsmarknaden blir det allt färre enkla jobb och större konkurrens om dessa. Det är en trend som pågått och som kommer att fortsätta, säger Katarina Lundahl.
Tufft för hotell- och restaurang
Två branscher som fått ta rejält med stryk under pandemin är handels- och restaurangnäringen. Och åtminstone för hotell och restaurang tror Katarina Lundahl att återhämtningen kommer att komma inom inte alltför lång tid, förmodligen redan till hösten. För handeln ser prognosen för arbetarjobb lite värre ut, med fler jobb inom tjänstemannadelen och färre inom butik.
Men både Handelsanställdas förbund och Hotell- och restaurangfacket HRF tecknar en ljus bild av framtiden.
– Vi jobbar i en personalintensiv verksamhet och tror att så fort samhället börjar rulla på så kommer vi snabbt att komma tillbaka till ett normalläge. Viss verksamhet, som möten och konferenser, kommer däremot troligtvis att dröja. Här finns ju risken att det blir mer hybridmöten i och med att man kanske inte kommer att resa i samma omfattning som tidigare, säger Malin Ackholt, förbundsordförande, HRF, till Dagens ETC.
Stefan Carlén, chefsekonom på Handels, har läst Unionens kartläggning och känner igen rockaden mellan arbetar- och tjänstemannayrken, men tror liksom Malin Ackholt på en snabb återhämtning.
– Vi ser fortsatta problem främst för gränshandeln. Handel med kläder och skor genomgår också en strukturomvandling, men när det gäller till exempel elektronik, fritid och bygghandel har det gått ganska bra. Långsiktigt tror vi att butikssäljaryrken kommer att öka. Det som kommer att minska och som redan gjort det sedan länge är kassaarbete, men det ser vi bara som positivt. Det är ett arbetsmoment som oftast leder till belastningsskador, säger han.
Många oroar sig
Men arbetstagarna själva tycks inte lika positiva. I en internationell undersökning genomförd av konsultföretaget PricewaterhouseCoopers, PWC, säger sig 60 procent av de tillfrågade vara oroliga för att automatiseringen i arbetslivet kommer att leda till utslagningen av många jobb. Och hela fyra av tio tillfrågade tror inte att deras jobb kommer att finnas kvar om fem år.
