BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Så säger oppositionen: Företrädare för allianspartierna har kallat regeringens skattehöjningar för en "röd skattechock" och framhållit att vanliga löntagares ekonomi kommer att urholkas.
Så säger siffrorna: Regeringen ökar sina intäkter från skatt, men det handlar inte om någon skattechock. Förändringarna vad gäller marginalskatt innebär 1,35 miljarder extra. Det är en försiktig ökning jämfört med vad som försvunnit ur skatteintäkterna under alliansåren. Skattesänkningar som regeringen alltså till stor del behåller.
Skattekvot sedan 2006 – procent av BNP
Diagram 1 visar skattekvoten i procent av BNP sedan 2006, det vill säga skatternas andel av samhällsekonomin. Regeringens budget innebär att skattekvoten ökar något fram till nästa val, för att sedan sjunka igen.
Uteblivna skatteintäkter sedan 2006 – miljarder kronor varje år
Diagram 2 visar de intäkter staten skulle ha haft om skatten inte sänkts. 2017 uteblir 230 miljarder. Pengar som staten hade kunnat använda till omfördelning och investeringar.
Urholkad trygghet – miljarder kronor jämfört med oförändrad andel av BNP 2006
Diagram 3 visar hur tryggheten har urholkats. Med trygghet avses ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp, ålderdom samt för familjer och barn. Staplarna visar hur mycket som saknas på trygghetsområdet per år. Alltså skillnaden mellan hur mycket som hade satsats om trygghetsposten varit oförändrad som andel av BNP och hur mycket som faktiskt satsades på området per år.
Slutsats: Det vi kan se är att skatteintäkterna har minskat enormt, regeringens höjningar är högst marginella och tryggheten har urholkats avsevärt.
Så säger regeringen: "Regeringen har sedan den tillträdde fört
en stram finanspolitik, som medfört att underskottet i den
offentliga sektorns finansiella sparande har minskat kraftigt sedan 2014" står att läsa i presentationen av höstbudgeten och Magdalena Andersson har flera gånger framhållit att budgeten är stram och reformutrymmet begränsat.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Så säger oppositionen: Alliansen och SD har riktat kritik mot att regeringen väljer att låna pengar högkonjunktur.
"Istället för att göra som man bör göra, det vill säga att strama åt varsamt och lägga undan till tuffare tider så spenderar regeringen alla pengar nu och ökar underskottet nästa år. Jag tycker att det är slarvigt och inte ansvarsfullt" sa Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson i en intervju med Sveriges radio.
Så säger siffrorna: Staten med den här budgeten har större utgifter än intäkter stämmer. Men det betyder inte att regeringen lever över sina tillgångar. Tillståndet i landets finanser kan även mätas genom att se till den offentliga finansiella nettoförmögenheten. Då tar man även hänsyn till det offentligas tillgångar. Man jämför helt enkelt statens lån med statens tillgångar. I år rör det sig om 800 miljarder kronor som staten har i offentlig finansiell nettoförmögenhet. Läget i finanserna är med andra ord gott. På frågan om regeringen har spenderbyxorna på kan man också titta på hur det offentligas konsumtion växer jämfört med den privata konsumtionen. Den växer betydligt långsammare än den privata konsumtionen och ekonomin som helhet.
Offentlig finansiell nettoförmögenhet – miljarder kronor
Diagram 1 visar hur statens offentliga finansiella förmögenhet mer än fördubblats sedan 2006 och beräknas fortsätta växa.
Privat och offentlig konsumtion – årlig procentuell förändring
Diagram 2 visar hur den offentliga respektive privata konsumtionen ökat årligen åren 2006–2016 samt kommande åren 2017–2020. Den offentliga konsumtionen växer långsammare och kommer även att slå av på takten kommande år. Under de närmsta åren (2017–2020) beräknas BNP växa med 2,3 procent om året i snitt. Samtidigt kommer alltså den offentliga konsumtionen endast att öka med 0,2 procent årligen.
Slutsats: I ett internationellt perspektiv har Sverige stora finansiella tillgångar. Trots det kommer den offentliga konsumtionen att släpa efter närmsta åren.
Så säger regeringen: Regeringen kallar sin miljösatsning för den största investeringsbudgeten på klimat- och miljöområdet i Sveriges historia. 12,9 miljarder går till reformer de kommande fyra åren.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Så säger oppositionen: Moderaterna har kritiserat satsningen för att den bekostas av lånade pengar och Centerpartiet har kritiserat det faktum att merparten av satsningarna ligger efter nästa val.
Så säger siffrorna: Mätt i andel av BNP når satsningen inte ens upp till nivån på alliansregeringens satsningar 2009. Inte heller syns miljösatsningen i ökade satsningar på kommunikationer. Där ligger andelen av BNP på ungefär samma nivå som tidigare.
Miljö och energi – andel av BNP
Diagram 1 visar satsningarna inom miljö och energi beräknade som andel av BNP.
Kommunikationer – andel av BNP
Diagram 2 visar utgiftsområdet kommunikationer som andel av BNP.
Slutsats: Talet om en historisk miljösatsning stämmer inte, sett till andel av den totala ekonomin.
Källor: Dagens ETC, Budgetproposition för 2017, Tabellsamling Makroekonomisk utveckling och offentliga finanser.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
