Så länge lever vi...

Trots att andelen män fortsätter att öka i Sverige har antalet personer som dödas av andra människor minskat med en tredjedel sedan 90-talet. Framför allt minskar spontant våld mellan män, enligt statistik från Brottsförebyggande Rådet (BRÅ).

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Generellt har dödligheten minskat nästan oavbrutet i de flesta åldrar sedan början av 1800-talet. Till en början steg medellivslängden på grund av minskad dödlighet bland barn. Men under senare delen av 1900-talet är det framför allt minskad dödlighet bland äldre som bidrar mest till att medellivslängden fortsätter att öka.

Förutom att det dödliga våldet har minskat beror det främst på förbättrade levnadsförhållanden, hälsosammare levnadsvanor, olika förebyggande insatser och bättre sjukvård. Särskilt minskad rökning har varit avgörande och har bidragit till att männens medellivslängd ökat snabbare än kvinnornas under de senaste decennierna.

Var tionde människa som föds i Sverige i dag antas bli minst 100 år och dödligheten antas minska ända fram till 2060.

Samtidigt fortsätter skillnaderna mellan olika samhällsgrupper att öka. Utbildningsnivå, inkomst och bakgrund är i dag avgörande faktorer för hur länge människor lever. De socioekonomiska skillnaderna framträder oavsett om man tittar på förväntad livslängd, förlorade levnadsår eller insjuknande och död i de flesta sjukdomar. Arbetare löper dubbelt så stor risk att dö i hjärtinfarkt som tjänstemän och risken är högre för lågutbildade än högutbildade. Det finns också allt större skillnader i hälsa mellan låg- och höginkomsttagare och mellan invandrare och svenskfödda.

Exakt hur socioekonomisk bakgrund påverkar människors hälsa är inte helt klarlagt, men tros bero på en mängd faktorer som samverkar.

Margareta Kristenson är professor och överläkare i socialmedicin vid Linköpings universitet och forskar på hur stress och psykosociala orsaker påverka människors hälsa. Hon menar att en avgörande faktor är att social status påverkar människors tro på sin egen förmåga.

– Hypotesen är att skillnaderna i hälsa beror på stress och biologiska mekanismer som påverkar kroppens skyddssystem. Det kan handla om social snedfördelning när det gäller stress i och utanför arbetet, svåra livshändelser, tillgång till socialt stöd och gemenskap samt tillit till andra människor. Viktigast tycks dock tilltron till sin egen förmåga vara. Det här gäller från att man är tonåring och upp genom hela livet, säger hon till Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

Redan som barn är risken att dö högre bland dem vars mödrar har en låg utbildningsnivå, och chanserna att leva längre ökar ju längre utbildning modern har.

Hälsoklyftan mellan människor med olika utbildningsbakgrund fortsätter också att öka och är i dag mer avgörande än kön. Framför allt kvinnor som bara har grundskoleutbildning har halkat efter i hälsotalen och i den gruppen har medellivslängden efter 30 års ålder nästan inte ökat alls under de senaste 20 åren. Jämfört med eftergymnasialt utbildade kvinnor har de i dag 5,1 år kortare tid kvar att leva vid 30 års ålder. Eftergymnasialt utbildade män förväntas leva 5,7 år längre än dem med förgymnasial utbildning.

En tydlig illustration över de dödliga klasskillnaderna syns mellan Göteborgs olika stadsdelar. Här har de ekonomiska klyftorna ökat kraftigt de senaste tjugo åren, vilket nu avspeglas i göteborgarnas hälsa. Mellan Långedrag i västra Göteborg och Bergsjön i öster är det bara en femton minuters spårvagnsresa, men skillnaden i livslängd är i dag lika stor som mellan Sverige och Nicaragua.

I Långedrag är medellivslängden för män 83 år medan kvinnorna förväntas leva till 85 år. I Bergsjön är medellivslängden 74 år för män och 79 för kvinnor. Det vill säga hela nio års skillnad för män och sex år för kvinnor.

Studien "Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg", som presenterades för två år sedan, visade också att skillnaderna består även om faktorer som levnadsvanor och ursprung sorteras bort.

– Om jag har låg position och gör allt jag kan för att ha en god hälsa. Så har en person som står längre upp i samhällstrappan bättre hälsa än mig även om han röker, dricker och gör allt han kan för att inte ha en god hälsa. Så det är alltså något mer än vad jag kan påverka som enskild individ, säger Åsa Lundquist, projektledare för rapporten.