Så klarar du tekniken i vardagen

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

”Jag tycker att det är rätt roligt”

Deltagarna på kursen sitter inklämda i en liten sal med varsin laptop framför sig. Vissa har med sin egen medan andra har lånat. På väggen visas en projektorbild av Fredrik Alvelövs skärm så att deltagarna kan följa med i vad han gör. 

Datorns knappar, portar och operativsystemets grundläggande funktioner har avhandlats på tidigare träffar. I dag är det internet som ska utforskas med fokus på att byta startsida, flikar och hur man lägger till favoriter. 

Gunilla Nylin har fått möjlighet att vara med på kursen genom facket och tar ledigt från jobbet på bruket i Garphyttan för att kunna gå eftersom den är på dagtid. 

– Jag har aldrig gått någon datakurs innan, jag har alltid varit helt självlärd. Det är bra med en ledare som vet om alla genvägar. Dessutom gillar inte alla att läsa sig till hur det funkar, säger Gunilla Nylin.

Fredrik Alvelöv förklarar för deltagarna vad cookies egentligen är, och varför sidorna på internet frågar om tillåtelse för att använda dem. En deltagare frågar vad som händer om man tackar nej.

– Ja, då får man kanske inte se allt innehåll eller använda alla tjänster på sidan. Det är ett givande och tagande på internet, säger Fredrik Alvelöv. 

Deltagarna Gunilla Nylin och Lisbeth Jansson tycker att den digitala utvecklingen går lite för fort ibland och det kan vara svårt för alla att hänga med, särskilt för de äldre.

– Själv tycker jag att det är rätt roligt, men det gäller att man har ett intresse för att inte hamna efter, säger Lisbeth Jansson. 

Viktigt att överbygga den digitala klyftan

Det har länge pratats om att ökad tillgång på datorer skulle överbygga de digitala klyftor som har uppstått i samhället. I dag har de allra flesta tillgång till både dator och internet men kunskapsklyftorna kvarstår. Och det är inte bara seniorer som är i behov av ökad digital kunskap. Gymnasieminister Aida Hadzialic har nyligen sagt att programmering bör vara en naturlig del av undervisningen i dagens skola, Skolverket vill få in programmering som en del av matematikundervisningen, och Moderaterna vill införa programmering från årskurs ett. Det görs också många insatser för att öka framför allt tjejers intresse för teknik, då de är en underrepresenterad grupp både på utbildningar och i arbetslivet. 

Men även om skolan ökar kunskaperna behövs andra insatser. Fredrik Alvelövs arbete i studiecirkeln stämmer väl överens med det som slogs fast i en rapport framtagen av regeringen redan 2003. Studiecirklar och utbildningar, framför allt för äldre, är väldigt viktiga för att överbygga den digitala klyftan. Men de som söker sig till dessa kurser är de som är intresserade och motiverade – frågan är vad som händer med dem som inte är det? 

– De blir hopplöst utanför, så är det ju. Det är ju den här typen av kommunikation vi har nu. De hamnar helt utanför IT-samhället och det blir väldigt opraktiskt för då måste de ta sig till banker och myndigheter för ärenden som de annars snabbt hade kunnat göra via internet, säger Fredrik Alvelöv.