Siffror från Migrationsverket visar att det är stor skillnad på hur de lyckats bosätta personer som de anvisats.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Läget viktigt
Civilsamhällets insats och attityd inför mottagandet har varit viktig ute i kommunerna under det senaste året, i form andrahandsbostäder, hjälp med att ställa i ordning lokaler och snabbt kunna få igång nödvändiga samhällsfunktioner. Det konstaterar Jan-Ove Östbrink som är bostadspolitisk expert på Sveriges kommuner och landsting, SKL. Men än större betydelse har det geografiska läget och därmed trycket på bostadsmarknaden haft.
– Kring storstäderna och de större universitetsorterna är det allra tuffast, där man har en stark tillväxt, säger han och tillägger att de som anvisas till kommunerna bara är drygt hälften av de nyanlända som behövde bostad i landet förra året.
Bland dem som själva valt vilken kommun de vill bo i så har många blivit kvar i landets södra halva, där de kanske redan hunnit hitta ett kontaktnät eller tillfällig bostad.
– Det som byggs nytt är sällan det som lämpar sig för gruppen nyanlända. Det gäller att det skapas utrymme för i andra änden av bostadskedjan, annars får man hitta tillfälliga lösningar, säger Jan-Ove Östbrink.
Jan-Ove Östbrink har rest runt i flertalet kommuner och mött både förtvivlan och handlingskraft. En tydlighet från politiskt håll och en förmåga att titta framåt har varit utmärkande för de som lyckats bättre med bosättningen.
– De har försökt ta ett helhetsgrepp och inte bara försöka lösa situationen för stunden, utan ta ett steg till och tänka långsiktigt. Och jobba med många verktyg samtidigt, säger han.
”Attraktiv kommun”
Han är inte förvånad att Kungsbacka är en av de kommuner som haft svårt att klara mottagandet.
– Kungsbacka är en väldigt attraktiv boendekommun med höga bostadspriser. Det finns inte mycket ledigt och man har en svår bostadsbrist från början som man måste ta itu med och så kommer den här utmaningen ovanpå det, säger han.
Kungsbacka, med sina cirka 80 000 invånare, anvisades 316 personer förra året och hade vid årsskiftet fortfarande 74 personer från 2016 års kvot som väntade på att få komma till kommunen. Nu har en del av ett modulboende öppnats där 25 personer kunnat flytta in. Under 2016 har kommunen, utöver modulbostäderna, konverterat två gamla skolor och även använt sig av campingstugor. De har beslutat att inte öppna sovsalar.
– Det är inget värdigt boende för våra nyanlända. Det hade varit enda sättet för oss att kunna klämma ihop alla från 2016, säger Karin Martinsson, integrationschef i Kungsbacka.
Eftersom de inte har tagit emot många nyanlända tidigare så är antalet anvisade relativt hög. Karin Martinsson konstaterar att Kungsbacka inte kommer att klara av att ta emot alla som anvisas till kommunen i år heller, men att de tusentals lägenheter som håller på att nyproduceras frigör bostäder över tid.
– Det är en rättviseformel, hur många man ska ta emot, men det slår mot kommuner som är attraktiva, dit många vill flytta och där det är bostadsbrist, säger Karin Martinsson och betonar att det inte handlar om att Kungsbacka kommun inte vill ta emot nyanlända.
Även Lerum har haft svårt att hitta bostäder och hade 54 personer kvar att bosätta vid årsskiftet. De saknar ett eget kommunalt bostadsbolag utöver Förbo, som Lerum samäger med Mölndal, Härryda och Kungälv. Ett eget bolag tror Gun Rosvall, chef för enheten för mottagande och integration i Lerum, hade underlättat.
– Det finns inte så många hyres-rätter och det är ofta det man letar efter. Sen har vi inte haft så många lokaler som vi har kunnat bygga om till bostäder, säger hon.
Precis som på andra håll i landet så har Lerum vänt blickarna mot villavagnar. Alltså flyttbara bostäder som kan få tillfälliga bygglov på mark som annars inte har varit aktuell för bostadsbyggande. Men de har stött på motstånd.
– Även om vi upphandlat och köpt villavagnar så står alla inte uppe just nu, eftersom det blir frågor på de tomter som man planerar att ställa dem på. Det har blivit överklaganden och tar lång tid trots att det är tillfälliga bostäder, säger Gun Rosvall.
Nybyggnationer är på gång på flera håll runtom i Lerum, men inflyttningsdatumen kräver att det även bygger tillfälliga hyreshus av färdigproducerade moduler.
– Det blir 40–50 bostäder som kommer till i två omgångar. Det kommer att bidra, plus att vi bygger permanenta bostäder, där hälften ska gå till ordinarie bestånd och hälften till nyanlända, säger Gun Rosvall, som tror att Lerum därmed kommer klara mottagandet i större utsträckning i år.
Hjälp av civilbefolkningen
Öckerö med sina knappt 13 000 invånare har tagit emot alla nyanlända som anvisats till dem sedan förra våren, nämligen 74 personer.
– En anledning kan vara att Öckerö inte har tagit emot några flyktingar sedan 90-talet. Men det är en liten ö-kommun med ganska få lägenheter så det har ändå varit en utmaning, säger Veronica Tindvall, enhetschef på etableringsenheten i Öckerö kommun.
Det har varit öborna som erbjudit sina hem. Nyanlända har fått hyra Attefallshus, små lägenheter i villor och hela hus. Många familjer har flyttat till ön, vilket har visat sig vara en fördel.
– Det är enklare för oss att hitta hela hus att hyra än små ettor. Men utan civilbefolkningen här ute vet jag inte om vi löst det så här enkelt, säger Veronica Tindvall och tillägger att deras kommunala fastighetsbolag också har hjälpt till med ett antal hus.
Veronica Tindvall ser att det kan bli aktuellt med andra lösningar för att de ska klara mottagandet framöver, som att uppmuntra invånarna att bygga Attefallshus och att avsätta ett antal nybyggda hyreslägen-heter.
Redan etablerad mottagning
Även i Alingsås har alla nyanlända som anvisats till kommunen fått bostad. Att de har haft en organisation för att ta emot nyanlända det senaste två decennierna var en av anledningarna till att kommunen inte stod handfallna våren 2016 när det blev dags att ta emot ungefär dubbelt så många som före-gående år.
– Vi behövde inte bygga upp någonting egentligen. Skillnaden förra året var att det blev tvingande enligt lag. För Alingsås kommun betydde det att det blev en ökning av de som måste bosätta sig här, säger Julia Mårtensson, chef för integrationsavdelningen i Alingsås kommun.
De hade redan ett förturssystem etablerat hos det kommunala bostadsbolaget Alingsåshem. De fick dessutom ta över vandrarhemmet Plantaget och ett tiotal studentrum på Hjälmareds folkhögskola. Kommunen har även vänt sig till privata fastighetsägare och privatpersoner, men det gav bara tre bostäder totalt.
– 86 av de 102 personerna fick mer eller mindre permanenta boendelösningar, säger Julia Mårtensson.
Svårare framöver
Alingsås har, precis som många andra av kranskommunerna, en bostadsbrist och samtidigt flera byggprojekt på gång. Julia Mårtensson ser att det kan bli svårare att hitta bostäder fram-över.
– Vi kommer att få titta på fler tillfälliga lösningar i år än vi fick göra förra året. Det blir mer kollektivboende i år, säger hon och påtalar att det exempelvis kommer att bli färre ensamkommande i kommunen i år och därför kan tomma HVB-hem komma att konverteras till boenden för andra nyanlända.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Inga modulhus
Men trots att det kan krävas fler mindre permanenta boenden i år än förra året i Alingsås, så är det en lösning som politikerna i dagsläget har uteslutit, berättar Julia Mårtensson.
– Det ska inte byggas modulhus.
