BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
På mindre än två år lyckades gräsrotsaktivisterna i spanska Podemos mobilisera väljare med sin vision om ett land där människor inte vräks från sina hus och där pensionärerna har råd med sina mediciner. I valet i december fick partiet över 20 procent av rösterna och är nu landets tredje största parti.
I Portugal ser utvecklingen liknande ut. Efter valet i oktober tog socialistpartiet över presidentposten efter fyra års stenhård åtstramningspolitik från högerkoalitionen.
Samtidigt har Syriza i Grekland gått från att vara en liten valkoalition till att bli landets största parti i valet för ett år sedan. Genom folklig aktivism och praktiskt solidaritetsarbete kom partiet att uppfattas som någonting nytt, ett alternativ till de traditionella partierna som symboliserar korruption och etablissemang.
Så, skulle den desarmerade vänsterrörelsen i Sverige kunna mobilisera med samma metoder som den sydeuropeiska?
Ja, svarar den tidigare S-ledaren Håkan Juholt.
– Det tror jag absolut. På högerkanten har ju SD visat att det går att göra det som den progressiva vänstern i Europa gör. Att mobilisera gräsrötter, växa underifrån, ha en platt organisation, stort engagemang på sociala medier och utnyttja människors frustration och bristande framtidstro, säger han.
”Lyckats vara en folkrörelse”
Också Malin Björk, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet, tror att det kan vara klokt av vänstern i norra Europa att snegla söderut. Samtidigt betonar hon att det inte finns några enkla lösningar.
– I så fall hade vi redan varit där. Men med det sagt är det klart att jag tycker att vi borde vara starkare än vi är. Vänstern i Sydeuropa har lyckats med att vara en folkrörelse. Podemos säger själva att de är populister, i den latinska meningen folklig. Vi har nog något att lära oss av att vara populistiska i den meningen att vi suger upp folks engagemang för politiska frågor. Folk vill vara med och forma samhället, där har vi inte lyckats vara med på samma sätt som rörelserna i Sydeuropa, säger hon.
Hon menar också att vänstern i Sydeuropa, helt säkert på grund av att det finns en historia av fascism, varit bättre på systemkritik.
– Det är också länder som har drabbats mycket hårdare av det misslyckade systemet, vilket gjort att behovet av systemkritik blir bredare och tydligare. Vänsterpartiet står för systemkritik, det kan vi vara tydligare med och att det behövs även i norr, säger Malin Björk.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Kräver karismatisk ledare
Även Dagens ETC:s ledarskribent Kajsa Ekis Ekman menar att den svenska vänstern skulle vinna på att ta efter sina systerpartier i Grekland och Spanien när det gäller att ”sänka trösklarna” och bjuda in alla i rörelsen. ”De inte bara accepterar alla – de visar att de behöver alla. Vem du än är, så kan du ta ett handtag någonstans. Vem du än är, är socialisterna med dig emot din chef, de styrande, bankerna och bolagen”, skrev hon i en ledartext i Dagens ETC efter den grekiska och spanska vänsterns framgångar.
Den S-märkta statsvetaren Stig-Björn Ljunggren menar tvärtom att vänstern i Sverige inte har mycket att hämta från systerpartierna i Europa. I Europa, menar han, har vänsterpartierna visserligen lyckats mobilisera människor, men de har haft svårare att klara det viktigaste. Att leverera.
–Det är stor skillnad på att vara vänster i Sydeuropa och här. De har inte de svenska institutionerna och tilliten, säger han.
Fi samlar gräsrötter
I Sverige är Feministiskt initiativ kanske det parti som idag ligger närmast den sydeuropeiska vänstern när det gäller att mobilisera väljare genom folkrörelser. Många av partiets företrädare kommer direkt från de feministiska och antirasistiska rörelserna eller från hbtq-rörelsen. Det som hindrar Fi från att locka väljare på samma sätt som de växande vänsterpartierna i Europa är den utpräglade blockpolitiken i Sverige, tror Lotten Sunna, socialförsäkringspolitisk talesperson för Fi och en av partiets grundare.
– Den är ett stort hinder för politisk förnyelse och spänst. Blockpolitiken gör att man jämkar ihop sig för kunna få igenom förslag. Det blir död för politiken, de ideologiska konflikterna som ger lite spänst försvinner, säger hon.
För Fi:s del handlar det också om att en gång för alla ta sig över 4-procentspärren.
– Folk tvekar att rösta på Fi av rädsla för att kasta bort sin röst. Men när vi väl spränger spärren och kommer in i riksdagen så kommer det att rassla på, säger Lotten Sunna.
”Det måste vara visioner”
Håkan Juholt tycker att vänsterns problem i Sverige i dag är att vi sitter fast i en nyliberal dagordning sedan 25-30 år, där den politiska debatten fastnat i individualism och enskilda skatteavdrag istället för att handla om vilket samhälle vi vill ha.
– Där måste en progressiv socialdemokrati erbjuda visioner och framtidsdrömmar och säga att det är möjligt. Men det måste vara visioner som är fast förankrade i verkligheten. Då kommer socialdemokratin att kunna växa igen, säger han.
