BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Förra veckan presenterade Liberalerna ett nytt arbetsmarknadspolitiskt förslag på DN Debatt. Jan Björklund, Anna Starbrink och Barbro Westerholm skrev att det är hög tid att återinföra vårdbiträdena inom svensk sjukvård. Dels för att vårdbiträdena genom att ta hand om enklare arbetsuppgifter skulle kunna avlasta undersköterskorna, men även för att öppna upp arbetsmarknaden för nyanlända flyktingar utan yrkesutbildning.
Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro rasade och menade att förslaget var föråldrat och helt fel, då sjukvården inte behöver förlegade hierarkier, utan utbildad och kompetent personal.
Sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) skrev i sin replik att förslaget är intressant, men varken nytt eller speciellt radikalt. ”När personal saknas samtidigt som andra medarbetares tid används fel så minskar vårdens kapacitet”, skriver han. Genom den så kallade professionsmiljarden menar Gabriel Wikström att regeringen nu angriper grundproblemet. Landstingen får 950 miljoner kronor under 2016 för att stimulera utvecklingsarbetet inom sjukvården. Det handlar bland annat om att rätt yrkesgrupp ska användas till rätt arbetsuppgifter.
”Mer pengar behövs”
Även Ali Esbati, Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson, tycker att Liberalernas förslag är intressant.
– Det är ett intressant förslag, även om jag ser detta som ett politiskt utspel från Liberalerna, utan utgångspunkt i de reella behoven. Allt pekar mot att mer pengar behövs till kommuner och landsting, för att de ska kunna anställa. Det behövs fler som jobbar inom vården och det behövs kortare steg till vissa arbetsuppgifter. Här finns en bra möjlighet till att få nyanlända i arbete, men hur man organiserar och titulerar personalen är inte en fråga som ska bestämmas på Liberalernas kanslikontor, säger Ali Esbati till Dagens ETC.
Att V generellt vill se större investeringar i offentlig sektor är knappast någon hemlighet. Förra veckan presenterade partiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson ett krav på tio miljarder kronor till landets kommuner och landsting inför vårens budgetförhandlingar med regeringen, för att fler ska kunna anställas inom vård och omsorgssektorn. Men Ali Esbati säger att V:s krav inte stannar där.
– Det här handlar inte enbart om att det kommit nya personer till Sverige, problemet med personalbristen inom offentlig sektor fanns redan innan, men visst har angelägenheten ökat.
Vi är positiva till en del av sakerna som görs av regeringen, som snabbspåren in på arbetsmarknaden för de nyanlända samt satsningen på snabbare valideringen av befintlig yrkesexamen, men det finns mer att göra, säger Ali Esbati.
Under måndagen gick statsminister Stefan Löfven (S) in i en offensiv för svensk välfärd, under ett tal på Rågsveds servicehus i Stockholm. Han betonade att regeringen vill prioritera att anställa fler inom offentlig sektor.
– Vi vill genomföra ett investeringsprogram som gör att svensk välfärd får fler undersköterskor, sjuksköterskor, lärare, förskollärare och socialarbetare, sade han.
Samtal om snabbspår
Flera LO-förbund är beredda att använda lärlingssystem och yrkespraktik för att underlätta för nyanlända att ta sig in på arbetsmarknaden. Dessutom pågår samtal om ytterligare snabbspår. Lasse Thörn, chef på LO:s arbetslivsenhet, säger att det inte finns en enkel lösning eftersom de nyanlända inte är en homogen grupp.
– En grupp är välutbildad, de behöver validering, snabbspår och utbildning för att snabbt komma in på arbetsmarknaden. För dem som saknar yrkesutbildning behövs arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Men meningsfull sysselsättning, inga låtsasjobb. Det behövs stora investeringar på bostadsbyggande och infrastruktur, det skapar sysselsättning. Om alla parter tar sitt ansvar tror jag det här kommer att bli väldigt bra, säger Lasse Thörn.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
LO-förbundens recept för att snabbt få in nyanlända på arbetsmarknaden
Handels: För samtal om att yrkespraktiken för unga kan byggas ut och omfatta fler.
IF Metall: Förhandlar om yrkesintroduktionsavtal för nyanlända. För samtal om så kallade snabbspår.
Måleriförbundet: Det befintliga lärlingssystemet kan rymma fler. Stora grupper av flyktingar kan lotsas ut på arbetsmarknaden via beredskapsarbeten.
Hotell- och restaurangförbundet: Var först ut med att bli överens om snabbspår för kockar. Körs i gång i fyra städer. För diskussioner om en variant av eftergymnasial färdighetsutbildning.
Kommunal: Har precis kommit överens om med SKL om snabbspår för undersköterskor för att fylla luckorna i äldreomsorgen. Offentlig sektor måste börja använda de stöd som finns för att anställa.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
... och så vill de borgerliga partierna göra
Moderaterna: Föreslår en så kallad första jobbet-anställning som innebär en förändring av lagen om anställningsskydd, Las. 25-40 procent av arbetstiden ska vara utbildning – antingen på jobbet eller utanför. Lön utgår för utfört arbete.
Centern: Vill att arbetsmarknadens parter hittar en lösning på hur nyanlända ska kunna anställas till lägre lön. Om parterna inte förmår att ta fram ett sådant avtal är C beredda att lagstifta i frågan.
Liberalerna: Vill att arbetsmarknadens parter hittar en lösning på hur nyanlända ska kunna anställas till lägre lön. Om det inte lyckas vill L lagstifta om en ny anställningsform: startjobb. I startjobben ska lönen vara låg, inkomstskatterna ännu lägre och arbetsgivaravgifterna avskaffade.
Kristdemokraterna: Föreslår en ny anställningsform som kallas introduktionsanställning. En sådan anställning är en vanlig anställning, med skillnaden att ingångslönen får vara 75 procent av lägsta lön enligt kollektivavtal.
