Enligt polisens kartläggning av de kriminella gängen i Göteborg finns det i dag nio olika gäng. Till dessa finns cirka 200 personer knutna. Under början av 2017 hade antalet skjutningar minskat, men i våras och i början på sommaren tog våldet fart igen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
I en intervju i ETC Göteborg den 14 juli berättar dokumentärmakaren Karwan Faraj, som precis gjort en dokumentär om de gängrelaterade morden på Vår Krog & Bar i Biskopsgården, om situationen i Göteborg. Han menar att det just nu pågår ett generationsskifte hos de kriminella. Många sitter av straff för grova brott och andra har valt att byta bana. Det gör att nu är ett bra tillfälle att stoppa gängen från att rekrytera nya, säger han. Något som borde ha gjorts redan när en liknande situation uppstod för fler år sedan.
– Man borde ha gått in ordentligt när man såg att den äldre generationen var på väg att lämna. Man borde ha förstått att det här kommer skapa någon form av vakuum. Låt oss då gå in här och ersätta de här negativa förebilderna och de här negativa krafterna med vuxna krafter och låt oss fånga upp den här yngre generationen, som hamnat utanför, säger Karwan Faraj bland annat.
ETC Göteborg har pratat med flera personer som har god insikt i situationen i Göteborgs ytterområden för att höra hur de anser att gängproblemen och skjutningarna ska kunna minskas.
Kriminalkommisarie Sören Angbo, som bland annat utredde skjutningarna på Vår Krog & Bar, delar Karwan Farajs bild av situationen. Han menar att samhället bör kliva in med resurser för att erbjuda ett alternativ på fritiden.
– Man måste väcka intresse för andra fritidssysselsättningar än att bara hänga med gänget, säger han.
Ungdomars självbild viktig
Sören Angbo menar också att många lockas till gängen eftersom de har stora ekonomiska resurser tack vare narkotikaförsäljningen. Här tror han att man måste jobba med ungdomars självbild. Många söker sig till gängen med målet att bli någon, menar han.
– Vi måste få dem att inse att alla är nån redan från början, de behöver inte bevisa det.
Lena Bjugård Bränfeldt är tillförordnad stadsdelsdirektör på Västra Hisingen där bland annat Biskopsgården, som varit väldigt hårt drabbat av gängkriget, ligger. Även hon menar att civilsamhället måste engagera sig mer i ungdomarnas framtid. Hon berättar om en situation som nyligen uppstod i området med ungdomar som brände bilar och kastade sten. Då valde kommunens representanter att kontakta den lokala imamen som tog upp problemet på fredagsbönen.
– Till bönen kom det mellan 200 och 300 föräldrar och de engagerade sig allihopa. De accepterar ju inte att deras barn beter sig på det här sättet. Föräldrarna var med och nattvandrade kvällarna efter och sen var det lugnt i området igen, berättar hon om vad hon menar är ett bra exempel på hur man kan få civilsamhället kan kliva in.
Kriminologen Torbjörn Forkby, som jobbar vid Göteborgs universitet, menar att det inte finns någon enkel quick-fix på problemet. Han menar att situationen har uppstått genom att samhället förändrats, med mer marginalisering och en känsla av hopplöshet som spridits hos vissa ungdomar.
– Det är en situation som utvecklats under lång tid och då kommer det krävas lång tid för att den ska försvinna eller förbättras, säger han.
Flera typer av insatser behövs
Han efterlyser mer samverkan mellan civilsamhället och samhället.
– Jag tänker också att det finns ett stort behov av att tänka på innehållet i samverkan. Hur jobbar man mer systematiskt, hur följer man upp det man gör, hur jobbar man mer metodisk, hur kan man inspireras av metoder som utvecklats i andra länder som har haft denna typ av gängproblem?
Sören Rafstedt, som arbetar på kunskapscentrum mot organiserad brottslighet i Göteborg, menar att frågan är komplex, och att det behövs många typer av insatser.
– Det är viktigt att det i grunden finns ett socialt hållbart samhälle där folk ser att det finns goda möjligheter till att leva ett gott liv.
Han efterlyser också möjligheter att kunna försörja sig även om man inte har en utbildning.
– Man måste kunna försörja sig på ett vitt sätt även om man inte är utbildad, säger han.
