1. Effektivisera handläggandet av detaljplaner och bygglov.
Inom projektet BoStad 2021 tillämpas till exempel ett nytt arbetssätt, där stadsbyggnadskontoret samarbetar tätt med byggherrarna, och gör detaljplanen parallellt med att rita -husen, istället för att först vänta på att den ena skulle bli -godkänt och sedan påbörja det andra. På så vis sparas mycket tid.
2. Förslag på att förenkla detaljplaneprocessen har lagts fram av bland andra Framtiden AB och Moderaterna. Tanken är att snabba på planprocessen och göra den mer flexibel. Men just nu finns det en lagstadgad process för hanteringen av detaljplaner. Boenden i området och olika politiska nämnder måste kontaktas för att få ge synpunkter och deras förslag ska sedan ska bearbetas, skickas ut på granskning och godkännas i Byggnadsnämnden. Sista steget är att detaljplanen antas av kommunfullmäktige.
Sammantaget tar den politiska processen flera månader, förklarar Martin Storm, chef för planavdelningen på Stadsbyggnadskontoret.
Emmali Jansson (MP) ser gärna mer konkret planering på områdesnivå, så att själva detaljplanerna sedan kan göras -snabbare, enklare och mer förutsägbart.
3. Låta byggherrarna driva planarbetet istället för Stadsbyggnadskontorets tjänstemän, för att trycket ska lätta på kommunen och processen snabbas upp.
Invändningen mot detta är att jäv-situationer kan uppstå mellan allmänhetens intressen och byggherrens. Kommunen vill inte heller lämna ifrån sig ansvaret för att alla handlingar är framtagna korrekt och utredningar gjorda tillräckligt noggrant. Om något händer – som att ett område rasar ned i en älv – så faller ansvaret på Byggnadsnämnden, då de godkänner planerna. Argumentet från bland annat Moderaternas sida har varit att planerna ändå i slutändan måste godkännas av Byggnadsnämnden, och att de alltså skulle fungera som en kontrollinstans.