BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Förnyad utrustning
Flera åtgärder har vidtagits efter attacken på Drottninggatan. Regeringen har bland annat föreslagit en hårdare terrorlagstiftning där det ges möjlighet att kriminalisera deltagande i och samröre med terrororganisationer.
Polisen har fått 400 miljoner kronor i utökade anslag för terrorbekämpning. Pengarna har bland annat använts till att köpa in 3 000 paket med personlig skyddsutrustning som ska finnas för de ingripandepoliser som ofta är först på plats vid denna typ av dåd. Fler poliser på Arlanda flygplats ska även utrustas med kulsprutepistol.
Dessutom har polisen fått sätta upp flera övervakningskameror på strategiska platser.
Utöver det driver polisen på för att få till en lagändring som skulle ge dem utökade möjligheter att genomföra hemliga dataavläsningar, med motiveringen att det skulle effektivisera verkställandet av avvisningsbeslut.
Även Räddningstjänsten har påverkats av dådet, inte minst genom att de utökat sin träning med bland annat övningar med insatsstyrkor och samordning mellan olika aktörer. Alla brandmän är på väg att utrustas med en midjeväska med sjukvårdsmaterial för att kunna stoppa akuta blödningar eftersom förblödning är vanligaste dödsorsaken vid terrorattacker.
Lång lista på åtgärder
Utöver detta finns en lång lista på föreslagna åtgärder. Stockholms läns landsting har en lista över 49 åtgärder som de anser behöver förbättras för att förbättra krisberedskapen, med bland annat en översyn av skal- och brandskydd i offentlig miljö. Den katastrofmedicinska beredskapen ska även omfatta privata närakuter, 1177 Vårdguiden och Cityakuten.
Dessutom fortsätter en bred satsning på att förebygga radikalisering och nyrekrytering av potentiella extremister. Ansvaret för att förebygga våldsbejakande extremism har flyttats från Kulturdepartementet till Justitiedepartementet och uppdraget ligger därmed under Brottsförebyggande rådet.
Inte första terrordådet
Dådet på Drottninggatan har ofta beskrivits som ”den första stora terrorattacken i Sverige”. Något som har ifrågasatts av bland andra Mattias Gardell, professor i religionsvetenskap och författare till böcker som ”Raskrigaren” och ”Den ensamme terroristen”. Han hänvisar till siffror från Global Terrorism Database som säger att det skedde 54 terrorincidenter i Sverige mellan år 2000 och 2015. Majoriteten av dessa var attacker mot asylboenden, HVB-hem och moskéer.
– I Sverige har radikalnationalister dödat minst 20 personer av politiska skäl sedan millennieskiftet. Faktum är att fram till den 7 april var radikalnationalister den enda politiska miljö där aktivister av politiska skäl dödat någon annan än sig själv, sade Gardell till ETC i en intervju i höstas. Han tar upp flera uppmärksammade mordfall med politiska motiv, som ”Lasermannen” John Ausonius, Peter Mangs och Anton Lundin Pettersson.
– Trots att våldet från radikalnationalister hittills varit grövre och mer omfattande än det som kommer från salafister har media, politiker och även säkerhetspolisen främst fokuserat på den terror som kommer från salafistiskt håll, säger Mattias Gardell.