– Det sker en viss utjämning. Det man kan se är att de från studievana hem i större utsträckning väljer yrkesförberedande utbildningar. Det beror kanske till viss del på att de yrkesförberedande utbildningarna får ett större värde, de kan både leda till högre utbildning och jobb. Under 2000-talet finns också en diskurs kring att direktkopplingen till arbetsmarknaden är viktig inte minst med Alliansens valmanifest 2006, säger Johanna Mellén.

Högskolebehörigheten togs bort

Efter att vi fick en borglig regering 2006 tillsattes en utredning om skolsystemet som utmynnade till att man 2011 tog bort 1994 års reform vilket innebär att vissa yrkesprogram inte lägre ger högskolebehörighet. Vad detta har fått för konsekvenser har Johanna Mellén kollat närmare på i en ny undersökning baserad på elever på byggprogrammet i Helsingborgsområdet.

– Det man framför allt kan se är att betygsmedelvärdet bland de ansökande till byggprogrammet går ner markant efter 2011 och det tror jag har att göra med att status försvinner från programmet 2011 när det inte ger högskolebehörighet längre. Det är däremot svårt att säga att de från studievana hem försvinner från yrkesutbildningarna efter 2011, det finns en tendens till det men det går inte att dra slutsatser kring det, säger Johanna Mellén.

Jämn fördelning

Hon har även tittat på hur könsuppdelningen inom det naturvetenskapliga programmet ser ut och hur den har påverkats av att det på 2000-talets infördes ökade möjligheterna till specialisering inom programmet med syfte att öka tjejers representation inom teknik och matematik.

– Vi har en rätt så jämn fördelning i det naturvetenskapliga programmet och det lyfts fram som ett lyckat projekt, men går vi ner och kollar på de specifika områdena inom programmet ser det väldigt olika ut med könsfördelningen på de utbildningarna, säger Johanna Mellén.

Olika val

Studien visar att tjejerna i större utsträckning väljer breda icke-specialiserade inriktningar medan killarna i större utsträckning väljer att specialisera sig inom matematik, fysik, teknik, it och datavetenskap, och att denna fördelning bibehölls eller till och med förstärktes när specialiseringsmöjligheterna ökade.

– Poängen är inte att det är förvånande att det ser ut så här, utan att säga att när vi specialiserar ett system på det sättet så fungerar systemet som en vattendelare. Strömmarna går åt väldigt olika håll när man delar upp det på den statistiska faktorn kön, säger Johanna Mellén.

År 2005, som var ett av åren då specialiseringsmöjligheterna var som störst, valde 37 procent av killarna att specialisera sig medan siffran för tjejer var 22 procent.

– Jag tycker att avhandlingens största bidrag är att den har tittat på hur utbildningssystemet har formats och hur det bidrar till att ungdomar blir inkörda på specifika vägar beroende på kön. Att elever ska bli specialiserade i en tidig ålder får konsekvenser. Det låser till en viss del de möjligheter unga kan se framför sig i sitt liv, de skolas in i något som blir ens väg. Istället för att gymnasie­skolan skulle kunna ha den funktionen att öppna upp, säger Johanna Mellén.

Ser problematik med tidigt val

Hon tycker att det är problematiskt att unga i skolåldern ska välja inriktning för sitt framtida yrkesval, både när det handlar om att välja program med eller utan högskolebehörighet och att välja snäva inriktningar inom programmen.

– I utredningen innan reformen 1994 infördes skriver utredningskommittén att det är anmärkningsvärt att ungdomar redan vid 15-årsålder ska välja vägen för resten av sitt liv. Det tycker jag att vi tappat bort i den allmänna debatten och i det politiska arbetet med gymnasieskolan. Det har snarare gått åt det andra hållet, säger Johanna Mellén.