Men Tova Mobergs liv hade kanske gått att rädda. Tovas föräldrar anmälde hennes expojkvän för misshandel i mars, efter att Tova kommit hem med en blåtira. Men polisen lade ner anmälan.
Hennes expojkvän togs inte ens in till förhör.
Olga Persson, generalsekreterare för Unizon är kritisk.
– Om man som polis och åklagare hade haft tillräckligt mycket kunskap så hade man sett att det här var en ung kvinna som varit utsatt för grova våldsbrott under lång tid. Dödshot och strypningar. Det fanns jättemånga vittnen som de hade kunnat höra. Det hade inte spelat någon som helst roll om hon själv hade velat medverka eller inte. Om man hade agerat skyndsamt, om man sett helheten, så hade man eventuellt kunnat rädda Tovas liv genom att anhålla och häkta expojkvännen, som mördade henne, säger Olga Persson.
Tova Mobergs fall är inte unikt.
När en kvinna mördas av en av partner eller expartner har hon nästan alltid först blivit hotad, kränkt och misshandlad.
En unik lag
För 20 år sedan infördes en ny lag som gjorde Sverige unikt när det gäller synen på mäns våld mot kvinnor. Brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning infördes. En man som upprepat och systematiskt kränkt en kvinna som han levde eller levt med kunde nu dömas till upp till sex års fängelse.
– Vi var först i världen med en feministisk analys av vad mäns våld mot kvinnor är, i och med lagen. Den bygger på en förståelse av att våld i så kallat nära relationer bryter ner människor, säger Olga Persson.
Minskar i antal
Lagen fick effekt. Allt fler anmäldes och dömdes för brottet. Tio år efter att lagen införts anmäldes 2733 män för grov kvinnofridskränkning och 400 dömdes för brottet.
Men nu visar statistiken att någonting har hänt när det gäller våldet mot kvinnor. Anmälningarna minskar i antal, färre åtalas och färre döms.
En tänkbar förklaring är att färre män utsätter kvinnor de lever eller har levt ihop med, för systematiskt kräkning genom hot och våld. Men ingenting tyder på det. Statistiken visar nämligen att misshandelsbrotten mot kvinnor och flickor där parterna känner varandra nästan fördubblats de senaste 20 åren. Den nationella trygghetsundersökningen, NTU, visar också att våldet mot kvinnor inte minskar.
– Det finns inget som tyder på att våldet har minskat eller ändrat struktur så till den milda grad att det skulle förklara statistiken, säger Magnus Lindgren, tidigare polis och numera generalsekreterare på stiftelsen Tryggare Sverige.
– Den förklaring som finns kvar för mig är just det faktum att det skulle handla om en minskad förmåga hos polisen att se och fånga upp att det rör sig om upprepad brottslighet, säger han.
Svårare att bli fälld
Myndigheterna har ögonen på den anmärkningsvärda statistiken. I dagarna kom Åklagarmyndigheten med en tillsynsrapport som tittar på hur fall som gäller våld i nära relationer hanteras i rättskedjan. Utredarna har gått igenom 600 fall på sex orter, och intervjuat åklagarledningarna.
Eva Johnsson, en av projektledarna, säger att de åklagare som intervjuats i rapporten upplever att domstolarnas bedömning av brottet grov kvinnofridskränkning förändrats sedan minimistraffet 2013 höjdes från sex till nio månader.
När straffvärdet höjdes blev det svårare att få en person dömd för grov kvinnofridskränkning.
– De gärningar som ingår i den grova kvinnofridskränkningen skulle vara bötesbrott var för sig i en annan kontext. Då upplever åklagarna en tendens att domstolarna inte ser brottet som grov kvinnofridskränkning eftersom gärningarna inte motsvarar nio månaders fängelse, säger Eva Johnsson.
Högsta domstolen har dock slagit fast att domstolarna inte ska resonera så. Minimistraffet höjdes för att markera allvaret i brottet.
Eva Johnsson säger också att domstolarna i dag ställer högre beviskrav för varje enskild gärning i den brottskedja som utgör grov kvinnofridskränkning. Det gör att en anmälan om grov kvinnofridskränkning oftare än tidigare slutar i ett åtal om en enskild misshandel eller hot.
Det får enorma effekter för brottsoffren, menar Olga Persson.
– Det fragmenterar förstås din egen upplevelse av det du varit med om. Om det bara är ett enskilt slag som spelar roll för samhället, och inte allt det andra du varit med om. Det spelar också roll för förståelsen av våldet hos andra, säger hon.
Utredningar läggs ned
En annan av slutsatserna är att utredningar av våld i nära relationer läggs ner på ett för tidigt stadium. Så många som var femte beslut om nedläggning bedöms vara felaktigt. Ofta är motiveringen att bevisen inte räcker till. Samtidigt visar rapporten att tillräckligt inte görs för att säkra bevis.
– Med hänsyn till att så många anmälningar sker inom 24 eller 48 timmar så finns det goda möjligheter att göra brottsplatsundersökningar. Det behöver inte alltid göras av kriminaltekniker. Det kan vara att man fotograferar bostaden. Om det finns blodfläckar, att man säkrar dem och topsar så att man kan undersöka om det är målsägandens blod eller inte, säger Eva Johnsson.
Tillbaka till Tova Moberg.
När polisen utredde mordet uppdagades det att hennes expojkvän hotat, misshandlat och kränkt henne i flera års tid. Hennes dagbok, där hon skrivit om hot, strypningar och slag, hittades.
Efter hennes död åtalades expojkvännen inte bara för mord, utan också för grov kvinnofridskränkning.
Den 17 maj förra året dömde hovrätten honom till livstids fängelse för mord. Han dömdes också för flera enskilda fall av misshandel och hot mot henne.
Men de hot, slag och kränkningar som Tova beskrev i sin dagbok, tyckte rätten inte var nog för att bevisa att hon varit utsatt för grov kvinnofridskränkning innan hon mördades.
Brottet grov kvinnofridskränkning infördes i brottsbalken 1998 som en del av Kvinnofridsreformen. Det är unikt till sin konstruktion eftersom flera enskilda, i sig straffbara, handlingar tillsammans kan utgöra ett grovt brott.
Grov kvinnofridskränkning är en underkategori till brottet grov fridskränkning. Bestämmelsen fokuserar på upprepade kränkningar i form av vålds- frids- eller sexualbrott som en man begår mot en kvinna i en nära relation.
De handlingar som avses är exempelvis misshandel, olaga hot, olaga tvång, sexuellt eller annat ofredande samt sexuellt utnyttjande.
1 juli 2013 skärptes lagen om grov kvinnofridskränkning. Minimistraffet höjdes från sex till nio månaders fängelse. Samtidigt ändrades lagen till att också omfatta skadegörelsebrott och överträdelse av kontaktförbud.
Lagen är utformad för att underlätta åtal av gärningsmän som upprepat kränkt en närstående kvinna.
Källa: Nationellt centrum för kvinnofrid
Mördades – efter att anmälningar lagts ned
Tova Moberg från Njutånger utanför Hudiksvall mördades genom strypning och ett 20-tal hårda slag av sin expojkvän i maj 2017. Hennes föräldrar hade anmält honom för misshandel i mars.
Lotta Rudholm misshandlades till döds i sin lägenhet i Bromma i Stockholm av en man hon haft en kortare relation med i juni 2016. Hon hade anmält honom för misshandel en kort tid innan mordet.
Susanne Hasselsjö sköts till döds på en parkeringsplats i Högsbo i Göteborg i augusti 2013 av sin före detta sambo. Innan mordet hade hon anmält honom för misshandel vid två tillfällen.
Rapporten: Här brister utredningarna
En framgångsfaktor är att målsägandebiträde tilldelas skyndsamt, men när det gäller grov kvinnofridskränkning stod 8,5 procent av brottsoffren i granskningen utan ett sådant.
Endast drygt hälften av de misstänkta frihetsberövades i fallen som rör grov kvinnofridskränkning.
Nödvändiga brottsplatsundersökningar skedde bara i 60 procent av fallen.
I 78 % av de granskade fallen av våld i relationer har anmälan lagts ned. 83 % av åtalen har lett till fällande dom. På vissa åklagarkammare har dock samtliga åtal lett till fällande dom, vilket är en indikation på att åklagare varit för försiktiga med att åtala.
Källa: Våldsbrott i nära relationer och sexualbrott mot vuxna, rapport från Åklagarmyndigheten