"Man kan se att den psykiska ohälsan ökar, dels bland vuxna men allra främst bland gymnasieeleverna när rutinerna bryts och ensamheten ökar. Det i sin tur har gett en stor effekt på folkhälsan. Det kommer att påverka vårt samhälle mycket framöver. Vi har över en generation som riskerar att hamna efter eftersom de inte har fått klassrumsundervisning på över ett år. Det skapar ett tapp som påverkar hela samhället, och framför allt eleverna, som riskera att inte komma in på högre studier."
Liv Sunnercrantz
Forskare i sociologi
"Den politiska dagordningen har ruckats. Då Sveriges hantering av pandemin kritiserats internationellt har nationalismen i mediedebatten ökat. 'Vår' rationalitet försvaras mot utrikisk 'alarmism'. Nationalistiska populister tvingades tona ned och omformulera sin retorik. Det har blivit svårt för SD att motsätta sig 'den svenska' strategin som hyllas av den yttersta högern i andra länder.
Pandemin har visat hur djupt nyliberala ideal förankrats. Att göra intrång i den individuella friheten eller utöka offentlig sektor har blivit otänkbart till och med när brister i sjukvårds- och beredskapssystem leder till dödsfall och isolation av äldre och sjuka. Ett agg mot regler och restriktioner knyter samman den politiska diskursen som centreras runt frihet, individualism och nationell gemenskap."
Jenny Westerstrand
Ordförande ROKS, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
"Jag tror att den alternativa världen har tryckts tillbaka rejält, och mainstream har vunnit stort. Jag tänker på samhällsutvecklingen som en sorts flod där man kan utveckla små vallar och skapa små rum som håller emot. Och de är så sköra, de där egna rummen, och nu har alla behövt gå ner på fälgarna och man har inte kunnat träffas och få energi av varann och förmedla de där små grejerna som trillar emellan. Som man får med fast man inte märkte det. Istället har vi själva behövt benämna vad det är vi ska utföra och utbyta. Då blir det det tjocka i mitten som blir kvar. I kulturen är det uppenbart. Allt som inte har spelats, och sagts och fött tankar och så. Medan finanspolitiken, våldet för all del, och tv-serierna är kvar.
Om vi har lärt oss något så är det att livet är värt mer mer än vi trodde. Kanske har vi lärt oss att blicka där vi står. Att man inte tar så många steg just nu, det har blivit ett väldigt ovanligt tillfälle till paus."
Valle Karlsson
Ordförande Seko
"Vad vi lärt oss återstår att se. Det som blivit tydligt är revorna i det så kallade välfärdssverige. Då tänker jag dels på äldreomsorgen naturligtvis, men också på de lösa anställningsformerna som vi jobbat mot i flera år. Karensdagen har också visat sig vara en sak, jag hoppas att vi inte får tillbaks den. När det här är över hoppas jag att man är beredd att göra de satsningar som redan borde ha funnits innan pandemin. Det hoppas jag att vi har lärt oss. Det är flera av de frågor som vi från den fackliga världen har pekat på under många år, både som förbund och genom LO."
Helle Klein
Chefredaktör Dagens Arbete
"Vi ser nu brister som exempelvis den dåliga beredskapen med skyddsutrustning inom vården där regioner och kommuner har slarvat i åratal, nedmonteringen av äldreomsorgen där timanställningarna fått ersätta trygghet och kompetensutveckling hos personalen – vilket visade sig bli livsfarligt i en pandemi. Vi lär oss också att nyliberalismens kortsiktiga vinstintresse måste förpassas till historiens skräphög och istället bör sådant som långsiktig hållbarhet – socialt, ekonomiskt och miljömässigt – bli postcorona-credot. Coronapandemin har blottat ett ojämlikt samhälle som vi nu måste bygga rättvist igen."
Enna Gerin
Biträdande chef Katalys
"Det första som hände när pandemin slog till var att Sveriges enorma beredskapsbrister blottades. Många blev nog chockade över att privatiserings- och nedskärningspolitiken inte bara hade försvagat äldreomsorgen, utan också lett till att vi helt avvecklat beredskapslagren.
Det andra stora som hände under pandemiåret var att sättet som vi värderar olika yrkesgrupper på helt omkullkastades. Vi lärde oss vad samhällsviktig verksamhet och samhällsbärande yrken är för något och det var sällan högavlönade urbana tjänstemannayrken, utan snarare arbetaryrken inom välfärd, transport och logistik. Jag hoppas att denna insikt kan leda till högre status och
högre löner för Sveriges verkliga samhällsbärare.
Detta hänger ihop med att pandemin satt det svenska klassamhället på agendan igen – det har visat tydligt vilka som drabbas värst av covid-19, vilka som kan jobba hemma, vilka som är trångbodda och så vidare. Många av bristerna i den svenska coronastrategin hänger ihop med en bristande klassanalys och en stor oförståelse för hur det moderna svenska klassamhället ser ut bland tjänstemännen som har hanterat pandemin. Förhoppningsvis kommer pandemin en gång för alla slå sönder myten om den starka, sammanhållna och jämlika svenska välfärdsstaten och hjälpa oss att förstå hur dagens klassamhälle faktiskt ser ut och vilka som drabbas av det."
Andreas Gustavsson
Chefredaktör Dagens ETC
"Jag hoppas att vi blivit mer lyhörda för hur skört samhället blir om vi inte tar hand om välfärden, om vi använder den som ett gummiband som bara sträcks och sträcks för att skatterna sänks. Konkret har det kostat tusentals liv. Konkret har det visat oss alla att Sverige har blivit ett klassamhälle, just av det slag som vi ägnade hela förra århundradet att motverka. Den politiker som kan formulera en väg ut från den här situationen kommer att vinna många röster. Vi förtjänar mer. Inte minst alla äldre. Deras liv betyder något. Deras liv och död är inte statistik."
Tobias Baudin
Ordförande Kommunal
"Coronapandemin har slagit hårt mot hela samhället och särskilt mot äldreomsorgen. Pandemin har blottlagt det medlemmarna i Kommunal har larmat om i åratal; att det finns allvarliga, strukturella brister i svensk äldreomsorg. Nu måste politiker och beslutsfattare tar lärdom av detta, lyssna på medlemmarna i Kommunal och ta i tu med bristerna, en gång för alla. Det finns inte en chans att vi går tillbaka till hur det varit. Det nya normala måste bli bättre än det gamla."
Tomas Lindroos
Ordförande Sveriges stadsmissioner
"En reflektion som vi har gjort utifrån tio stadsmissioner i Sverige är att utsattheten fanns redan innan pandemin, men den har ökat under pandemin och den kommer definitivt att finnas kvar efter pandemin. Det är fler som söker hjälp hos oss. Alla stadsmissioner vittnar om att det är fler som söker hjälp och vill ha stöd. Sen är vi ju bundna och hindrade av reglerna kring hur många personer vi kan ta emot i våra lokaler. Det begränsar oss, men vi har bestämt oss att vi stänger inte ner, det är ett tydligt ställningstagande. Det är så många andra som stänger. Det finns snart ingenstans att gå för personer som lever i utsatthet.
En allmän lärdom vi gjort är att digitala möten är ganska effektiva, även om de är tråkiga. Det finns olika lager när det kommer till vad vi lärt oss. Jag inte riktigt säker på att vi har förstått konsekvenserna av hur mycket mycket coronapandemin har påverkat oss ännu. Men vi har lärt oss att den här typen av händelse kan ske igen, och då är vi förhoppningsvis mer beredda."
Rossana Dinamarca
Juriststudent, skriver krönikor i Dagens ETC:s göteborgsbilaga
"Om jag ska vara personlig svarar jag att det jag tycker har varit jobbigast är att mitt barn började gymnasiet nu i höstas och man märker hur situationen har påverkat honom på ett negativt sätt.
Det är inte så illa att han mår psykiskt dåligt, men jag är inte förvånad över att den psykiska ohälsan har ökat, och jag ser det som ett allvarligt problem.
Som vuxen klarar man sig något bättre, i alla fall om man inte är i en utsatt situation. Visst, det är trist att inte kunna träffas, men man har sina sociala nätverk. Jag känner en viss oro för en del av tilltagen som gjorts. Jag har haft stor tilltro till de beslut som fattats av Folkhälsomyndigheten och regeringen, men i vissa fall undrar jag om man har haft på fötter.
Om vi har lärt oss något så är det kanske att vi har funderat lite mer på vad som är viktigt. Måste man konsumera som en galning och resa som vi gjort tidigare? Men jag vet inte, kanske går folk helt bananas när det här är över."
Sofia Rydgren Stale
Ordförande Läkarförbundet
"För oss i vården blev läget snabbt mycket allvarligt. Jag har några tydliga lärdomar från pandemin. Den första är vikten av vila och återhämtning. Hälften av läkarna uppger att de inte fått tillräckligt med vila och återhämtning för att klara jobb och privatliv under pandemin. Regionerna måste säkerställa en bättre arbetsmiljö där vårdpersonalens vila och återhämtning kan prioriteras för att vi ska orka också efter pandemin.
Den andra lärdomen är att staten måste ta ett större ansvar. I pandemins spår är det uppenbart att regionernas olikheter är ett problem. Ska vården bli mer jämlik så måste staten kliva fram; öka den nationella styrningen, säkra finansieringen och ta ansvar för det långsiktiga utfallet. Risken är att regionerna kommer ur krisen med än större skillnader i väntetider och kvalitet i vården.
Den tredje lärdomen är att den medicinska kompetensen inom äldrevården brister.
Läkarförbundet vill se medicinskt ansvariga läkare som tar ett samlat ansvar för att stärka den medicinska kompetensen i kommunerna."
Sineva Ribeiro
Ordförande Vårdförbundet
"Sverige har fått sig en rejäl kalldusch, pandemin har visat hur oerhört sårbart vårt samhälle är. Bristerna i trygghetssystemet och sjukvården har blivit tydliga, det som vi länge har påtalat – kompetensbrist, otydliga riktlinjer, brister i smittskydd och smittspårning, till exempel. Vi gick in i den här krisen med en personalbrist i alla våra fyra yrken: sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor. Det har under pandemin blivit smärtsamt tydligt hur mycket kompetens som saknas, och hur viktig den är. Det är det jag tror och hoppas att vi har lärt oss, att uppskatta och värdera vårdpersonalen. Vi har blivit påminda om hur viktiga välfärdsfrågorna är, och hur viktig hälsan är hos befolkningen. Utan hälsan håller vi inte ihop samhället. Det positiva i detta är att vi upplever ett enormt stöd för våra medlemmar och deras arbetsvillkor, och jag förutsätter att politiker inser att vi behöver investera i vår välfärd. Jag hoppas att vi faktiskt lär av den här krisen och ser till att bygga en stabil och grundlig välfärd, för klarar vi hälsan så klarar vi också samhället."
Christina Tallberg
Ordförande PRO
"Corona har påverkat oss totalt, och vi som är 70 plus är de som har fått försaka mest. Själv har jag inte varit på ett enda fysiskt sammanträde sedan den 9 mars förra året. Tillvaron har förändrats totalt och till det ska man lägga att många av oss har personer runt om oss, partner, släkt eller nära vänner som har avlidit i den här hemska sjukdomen. Det påverkar en djupt att ta del av rapporterna om att äldre i vissa fall inte fått tillgång till den vård man bör ha rätt till enligt hälso- och sjukvårdslagen.
Själv är jag lyckligt lottad som bor tillsammans med min man, vi bor bra, är friska och kan röra oss. Men det är långt ifrån fallet för alla.
Det positiva är att vi blivit bättre på att ta kontakt med varandra. Nu är inte alla digitala, men att man ringer till varandra, tittar till grannarna och erbjuder varandra hjälp. En annan positiv sak är den digitala utvecklingen, i vår organisation har alla möten och utbildningar skett digitalt nu och en del av de bitarna kommer att stanna kvar och utvecklas efter pandemin."
