Sedan bröt det loss.

Rykten om att skolan inte skulle ha några väggar och att barnen skulle sitta och kolla ner i skärmar spreds i sociala medier och nyhetsmedier skrev om oroliga föräldrar och upprörda politiker. En av de kritiska politiska rösterna var Östra Göteborgs dåvarande stadsdelsnämndsordförande Özgür Tasbas (MP).

– Föräldrarna upplever att deras barn blir experiment och försökskaniner, sa han till tidningen GT.

Demokraternas Martin Wannholt var en annan starkt kritisk röst som skrev ett yrkande om att man borde avbryta det ”tilltänkta pedagogiska experimentet”. Enligt honom fanns det ”en uppenbar risk att pedagogik med klassrumslösa, åldersblandade och skärmsurfandes jättegrupper av elever, inte leder till måluppfyllelse.”

Tillträdde efter kritiken

Ingela Lundh tillträde som rektor på skolan 2019, alltså precis efter kritikerstormen, men hon följde debatten i medier och social medier.

– Jag blev så förvånad över att debatten var så stormig. Jag kan tycka att det är lite magstarkt att utrycka någonting när man inte riktigt har läst på. Min upplevelse var att man faktiskt inte tog reda på vad Kvibergsskolan skulle vara och hur det faktiskt blev. Vi har legat lågt efter det och inte pratat om vår skola utan tänker att det får tala för sig själv, säger Ingela Lundh.

Nu, tre år efter debatten, visar hon ETC Göteborg runt i skolans lokaler och berättar om skolan. Det finns mycket riktigt inte några traditionella klassrum i byggnaden, istället finns så kallade basrum i olika storlekar och öppna ytor. Istället för klasser har man olika gruppkonstellationer som sammansätts utifrån den aktivitet eller lärande som ska ske. Det finns sittplatser i alla möjliga former – saccosäckar, rörliga stolar för den med spring i benen och helt vanliga stolar – samt avskärmade krypin för den som vill ha lugn och ro. Den klassiska katedern med ”svarta tavlan” längst fram i rummen är utbytt mot en stor skärm.

– Att vi inte skulle ha några väggar och ingen katederundervisning är fullständigt felaktigt. Jag tror att man har frågat oss om vi ska ha klassrum och då har vi svarat nej, för vi kallar det för basrum och använder rummen utifrån vilka behov som finns för lärandet, säger Ingela Lundh.

Förstår inte kritiken

Hon förstår inte heller kritiken mot hur skolan skulle arbeta digitalt. Hon påpekar att Skolverket 2018 skrev in digital kompetens i läroplanen och att alla skolor därför måste jobba med detta.

– Jag tycker att det hade varit konstigt om vi hade byggt en skola utan digital kapacitet som inte kunde möta morgondagens krav på vad eleverna behöver. Vår skola har möjligheter till lärande som vi ser gynnar eleverna då vi kan hitta deras motivation. Till exempel fick några elever i uppgift sätta ihop poddavsnitt om grammatik, sedan lyssnade man på poddarna och hade ett prov utifrån det. Man kan lära sig grammatik genom att sitta och läsa också, men vi tror på att lära ut på ett sätt som gör eleverna motiverade, säger Ingela Lundh.

En av de mest populära

I skolvalet inför höstterminen var Kvibergsskolan den skolan i Göteborg som flest förskolelever (eller deras vårdnads­havare) valde som förstahandsval, 121 elever valde skolan. Om man även räknar in elevernas andra-, tredje-, fjärde- och femtehandsval så sökte sig totalt 272 elever dit. Skolan är, liksom många andra av stadens skolor, en så kallad F-9 skola där eleverna inte behöver göra aktiva val mellan årskurserna, vilket gör det svårt att jämföra valen för eleverna i högre åldrar. Men även i årskurs fyra och sex hamnar skolan högt upp på listan över de mest populära.

– Nu har vi ett högt söktryck till vår skola, dels för att det är ett område som expanderar men jag är också övertygad om att vårdnadshavare pratar gott om vår skola. Jag upplever en stor nöjdhet. Man kanske inte känner igen sig från när man själv gick i skolan med en fröken, kateder och bänkrader, men när de märker att sina barn mår bra och fortsätter lära och utveckla sig landar det, säger Ingela Lundh.

Ändrat åsikt

Dåvarande stadsdelsnämndsordförande Özgür Tasbas har nu lämnat sitt politiska uppdrag och jobbar som intendent på Gärdsåsskolan. Han har i dag inte samma åsikt om Kvibergsskolan som då.

– Jag tror att det blev lite väl mycket glädje i början, man lät eleverna använda mobilerna fritt vilket är en god tanke men det fungerar inte i praktiken. Nu efter att man misslyckades ett år har man infört rutiner för hur mobiltelefoner ska hanteras. Som jag förstår är det en väl fungerande skola i dag, säger han.

Var kritiken 2018 berättigad?

– Jag tycker att skolan kunde ha gått trappan åt andra hållet, börjat med det nya successivt och se vad som händer. Om de hade varit mindre riskbenägna så hade det inte blivit ett experiment. De kunde ha växt i ansvaret istället för att släppa full gas för då blir det inte så bra, säger han.

Demokraternas Martin Wannholt  har också ändrat sin syn på skolan.

– Ledningen har bytts ut, stort söktryck med all byggnation som tillkommit samt god måluppfyllelse i det vi kan se redan nu, säger han.

Varför har du ändrat uppfattning om skolan?

– För att mycket av den kritik och oro som framfördes från professionen och vårdnads­havare har åtgärdats. Kritiken från politiken medförde ju förändringar som fått positiva konsekvenser för elever och lärare, säger Martin Wannholt.

”Felaktig information”

Enligt Ingela Lundh stämmer det inte att skolan har stöps om till följd av kritiken. Hon menar att politikerna uppenbart måste ha haft en helt felaktig information 2018.

– Då påstods det något i stil med att det var klassrumslöst och vi skulle ha stora grupper av elever som själva skulle ansvara för sin inlärning med hjälp av en ipad. Det är inte och har heller aldrig varit vår pedagogiska idé. Vi arbetar efter precis samma verksamhetsidé då som nu. Det som hände efter missinformation 2018 var att skolans ledning fick arbeta lite mer med att ge information kring den verkliga verksamhetsidén, säger hon.

Hon menar att de två politikerna aldrig har varit på skolan för att ta reda på hur det faktiskt ligger till. Om de hade gjort det hade de förstått att den bilden som målades upp av skolan inte stämde.

– Vi är inte det monstret som målades upp. Skolan har aldrig handlat om det digitala eller väggar, det var en polemik mellan två ytterligheter. Vi har samma krav på oss som vilket skola som helst, vi skulle aldrig få lov att ”experimentera” med elever. Sedan verkar det som att elever vill gå på den här skolan för att man ser att det är bra här, säger Ingela Lundh.