Så funkar kyrkovalet

I kyrkovalet väljs ­representanter till tre nivåer

Kyrko­fullmäktige

Det mest lokala valet. Fullmäktige beslutar om verksamheten i din församling. Det kan till exempel handla om vilken verksamhet som ska finnas för barn eller hur körverksamheten ska se ut.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Stifts­fullmäktige

Den regionala nivån. Svenska kyrkan är indelad i 13 stift. De beslutar i principiella och övergripande frågor som har stor betydelse för stiftets verksamhet. Fastställer budget och kyrkoavgift för stiftet. Ska också stödja församlingarna i kyrkoantikvariska frågor.

Kyrkomötet

Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Beslutar om kyrkans gemensamma och övergripande frågor. Här beslutas vilka psalmer som ska finnas i psalmboken, hur gudstjänster ska gå till och kyrkan ska jobba med klimatfrågan. Det var kyrkomötet som 2009 beslutade om vigselrätt för samkönade par.

Partistöd betalas ut

Svenska kyrkan betalar ut ett stöd för varje mandat i kyrkomötet. Beloppet ser olika ut beroende på vilket år i mandatperioden det är. Ett valår är summan högre för att täcka ökade kostnader för kommunikation. I år betalas drygt 32 000 kronor per mandat ut. 

Tre ”vanliga” partier

I kyrkovalet kan både traditionella politiska partier och andra grupper ställa upp. I dag har tre politiska partier representation i kyrkan: Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna. Dessutom finns grupper utan direkt koppling till de politiska partierna, som Fria liberaler i Svenska kyrkan, Kristdemokrater i Svenska kyrkan och Miljö­partister i Svenska kyrkan.

251 Så många mandat har ­kyrkomötet.

73 Så många mandat har Socialdemokraterna. Det betyder att de sitter på flest mandat.

12,8 procent. Så stort var valdeltagandet vid det senaste kyrkovalet 2013. 700 000 av de cirka 5,2 miljoner röstberättigade medlemmarna röstade. 

38 Så många mandat har gruppen som kommer på andra plats, Partipolitiskt obundna i Svenska ­kyrkan (Posk).