Så skrev Centerpartiets partiledare Annie Lööf på Twitter i tisdags efter upprepade frågor om C kan tänka sig att stötta en regering som direkt eller indirekt blir beroende av SD.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Samma dag intervjuas Jan Björklund (L) i P4 Extra och säger att ett samarbete över blockgränserna ”kan bli tvunget”.

– Om Alliansen blir största block ska Alliansen bilda regering. Skulle valutgången bli mycket komplicerad måste vi samarbeta i nya konstellationer, säger han.

Och valutgången ser onekligen ut att bli mycket komplicerad. De senaste opinionsundersökningarna ger Alliansen totalt 122 mandat i och med att KD ser ut att åka ur riksdagen. De rödgröna får 149 mandat. Men i och med att SD skulle få 78 mandat skulle en rödgrön regering blockeras om SD väljer att rösta med de borgerliga partierna.

Om Moderaterna väljer att bilda minoritetsregeringen och räknar med stöd från SD så finns det 149 mandat bakom en sådan regering. Den skulle alltså också vara beroende av stöd från L och C, ett stöd som det nu verkar som att de båda partierna inte är beredda att ge. Jan Björklund säger i intervjun i P4 Extra att Alliansen hellre ska regera i samförstånd med S och MP än att släppa in SD i samarbetet.

Varken Björklund eller Lööf säger alltså rakt ut att de skulle kunna tänka sig att sätta sig i regering med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det verkar istället handla om ett samarbete mellan hela Alliansen och den nuvarande regeringen. De enda partierna som skulle uteslutas är Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

Vi skulle alltså få en situation där Socialdemokraternas satsningar på välfärden skulle behöva kompromissa med Moderaternas skattesänkarpolitik. Miljöpartiets satsningar på miljön skulle behöva anpassas efter den borgerliga tron på kärnkraften och marknadslösningar. Miljöpartiet har nästan kompromissat sig till döds i den nuvarande regeringen och det är ändå ingenting mot vad som skulle hända i en sådan samarbetsregering. Vi pratar inte om bara ett partis död, utan om hela politikens död.

Stefan Löfven sa redan när han tillträdde som partiledare att han ”har svårt för det här med höger och vänster.” Socialdemokraternas valrörelse har sedan gått ut på att bädda för ett samarbete högerut. Det har hittills visat sig ge ett dåligt resultat. Opinionsmätningarna ger Socialdemokraterna det lägsta stödet någonsin inför ett val samtidigt som Vänsterpartiet, som satsar fullt ut på att det fortfarande finns en skiljelinje mellan höger och vänster, har fått de bästa siffrorna på 12 år.

Med exakt en månad kvar till valet krävs ett fullt fokus från Socialdemokraterna på vänsterfrågorna, på välfärden, på pensionerna och på de växande klyftorna som kan rädda Sverige från fyra av total politisk förlamning.