Men tonläget har förändrats. Strax innan jul lämnade Försvarsberedningen över rapporten ”Motståndskraft” till regeringen. Där föreslås bland annat att den tid som vanliga medborgare bör klara sig själva vid en allvarlig störning bör förlängas till en vecka, istället för 72 timmar som gäller i dag.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
En vecka utan hjälp
Förslaget kommer tidigast att börja gälla från 2021, men redan nu jobbar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) med återkommande informationskampanjer för att öka befolkningens kunskaper om krisförberedelser.
– Vi håller just nu på med ett regeringsuppdrag där vi skickar ut en broschyr till 4,7 miljoner hushåll. Den innehåller tips om hur man kan förbereda sig när samhället inte fungerar på grund av kris eller krigsfara, säger Christina Andersson som arbetar med riskkommunikation vid MSB.
Uppdraget går ut på att förse människor med kunskaper för att klara grundläggande behov när samhället inte fungerar som vi är vana vid.
– Vi vill egentligen inte att man låser fast sig vid en specifik tidsgräns då det är så svårt att förutspå hur saker utvecklas vid olika kriser. Samtidigt behöver människor något att förhålla sig till och då är det nog rimligt att ha cirka en vecka som en inriktning. Det bygger på en bedömning av hur mycket tid samhället behöver för att kunna komma på tå och genomföra större insatser vid kriser, menar Christina -Andersson.
Uppdraget går även ut på att informera om man kan skydda sig mot falsk information och propaganda, samt vad det innebär med höjd beredskap.
– Regeringen bedömer att kunskapen om krigsfaror behöver öka då det säkerhetspolitiska läget har försämrats. Men sedan finns det andra saker som IT-attacker och pandemier med mera som kan skapa störningar, säger Christina Andersson.
Ser över skyddsrum
Förra året genomförde MSB för första gången Krisberedskapsveckan i syfte att nå ut med sitt budskap. Men Göteborgs stad har sedan flera år tillbaka kampanjat för ökat medvetande om hur invånarna ska hantera en eventuell kris.
– Den första kampanjen om 72 timmar drog vi igång redan hösten 2014. Krisberedskapsveckan kommer igen i slutet av maj, men vi kör vår egen kampanj under hösten när risken för exempelvis oväder ligger närmare inpå, säger Kenneth Lexell på Stadsledningskontoret i Göteborg.
Även om de främsta riskerna för störningar i samhället i dag är väder- snarare än konfliktrelaterade, anser Kenneth Lexell att kampanjandet och ökat medvetande är en viktig del även vad det gäller civil- och totalförsvaret.
– Vi kommer att behöva ta tag i totalförsvarsbiten och det är något vi håller på att utforma just nu. Vi ser över gamla skyddsrum till exempel, varav många de senaste åren har varit uthyrda till andra verksamheter. Men samtidigt har vi redan en bra krisberedskap i Göteborg och har folk i tjänst tillgängliga i alla verksamheter dygnet runt.
Vad är viktigast att tänka på?
– Vatten och mat, värme. Vid ett längre strömavbrott förlorar vi snart tillgången till vatten och då kan inte minst den sanitära biten bli ett problem. En batteridriven radio så att man kan ta till sig information. Det är alltid lättare att härda ut om man vet vad det är som händer, säger Kenneth Lexell.