Det menar nationalekonomen Sara Moricz som under sin forskning vid Ekonomihög­skolan i Lund lärt en modell med artificiell intelligens (AI) att läsa av könskodat språk. Med modellen har hon sedan undersökt hur språket på Twitter förändrades efter att Metoo-rörelsen kom till Sverige, hur ofta det var tydligt könskodade språk i inläggen.

– Resultatet av undersökningen visar att svenska tweets i genomsnitt reflekterar könskodat språk i mindre utsträckning ett halvår efter den första Metoo-hashtaggen, jämfört med ett halvår innan, säger Sara Moricz.

AI-roboten fick gissa vilket kön som ett inlägg syftade på, och analysen visar att det blev cirka två procent färre Twitter­inlägg med köns­kodat språk ­efter Metoo. Det kan verka som en liten skillnad, men Sara Moricz menar att det är svårt att uppvisa stora skillnader i normer på en så pass kort period.

– Det är inte en stor effekt, men inte heller en liten. Det man ska komma ihåg är att det är ovanligt att kunna mäta normer på en sådan fin skala. Detta visar att något verkligen förändrats, i alla fall vad gäller svenska Twitter, säger Sara Moricz.

Kvinnor har åsikter

Hon menar att ett konkret exempel på hur jargongen på Twitter har förändrats är antalet kvinnor som tillskrivs att ha åsikter. Efter Metoo finns det fler tweets som handlar om att kvinnor faktiskt har åsikter, säger hon.

– Det är svårt att jämföra med tidigare forskning eftersom man inte tidigare har mätt könskodat språk, eller könsnormer, på detta sätt. Jag tycker det är lättare att tänka på hur stor effekten är i termer av att den indikerar att det skulle ta 18 år med en ihållande Metoo-effekt för att helt ta bort det könskodade språk som modellen lärt sig.

Syftet med undersökningen har egentligen inte varit att visa på skillnaden just på den sociala plattformen Twitter, eftersom den egentligen säger väldigt lite om resten av samhället – det är bara runt fem procent av befolkningen som använder tjänsten. Däremot säger den något om hur normer kan förändras, menar Sara Moricz.

– Resultatet visar att en nerifrån och upp-folkrörelse kan förändra normer, i alla fall på kort sikt. Engagemanget hos dem som vågade berätta om sexuella övergrepp under Metoo ledde till en konkret förändring, åtminstone utifrån Twitter-datan, säger hon.

– Det indikerar att normer kan förändras snabbare än vad man generellt brukar tro.