Så farligt är det danska grisköttet – ETC Malmö reder ut begreppen

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Tittarna fick följa ett prematurbarn på universitetssjukhuset i Lund som tillsammans med tre andra barn hade smittats av MRSA. Pojken blev allvarligt sjuk men klarade sig. Han är dock fortfarande bärare av MRSA vilket man kan vara utan att vara sjuk.

Skeptisk till smitta över sundet

Eftersom pojken bar på den MRSA-variant som de danska grisarna har menade dokumentären att smittan hade spritt sig över sundet. Men Eva Gustafsson, biträdande smittskyddsläkare vid Smittskydd Skåne, är skeptisk.

– I region Skåne har vi väldigt få konstaterade fall av den MRSA-variant som förekommer hos danska grisar. Totalt var det bara sju nya fall 2014 och sedan dess har siffrorna sjunkit. I Danmark däremot började MRSA-varianten dyka upp hos grisar 2006 och 2007 hittade man den hos några enstaka personer. Därefter har antalet smittade människor stigit kraftigt. De tre senaste åren har man i grannlandet konstaterat cirka 1 200 nya smittade per år av MRSA-varianten.

Kan man bli smittad av att äta danskt griskött?

– Nej, man blir inte smittad. Vi äter ju inte köttet rått och när det hettas upp under tillagning dör bakterierna.

Finns det något man bör akta sig för i Danmark för att inte bli smittad?

– Undvik att besöka danska grisfarmar! Men de finns framför allt på Jylland. På Själland är förekomsten av MRSA mycket liten och även om du träffar en person som har MRSA blir du inte smittad vid sociala kontakter. En person som har blivit smittad behöver heller inte bli sjuk. 

Har jag någon fördel av att själv vara återhållsam med antibiotika även om andra proppar i sig?

– Ja. När du tar antibiotika slår du ut en del av din normala bakterieflora. Då får de eventuella resistenta bakterierna chans att dominera vilket ibland kan leda till svårbehandlade sjukdomar. Normalfloran ska man alltså vara rädd om. Även om man i många fall bör ta antibiotika ska man veta att all användning bidrar till resistens. Bakterier muterar hela tiden och den antibiotika som är verksam i dag kan ha tappat sin effekt i morgon.

Är det en hopplös kamp i långa loppet?

– Att använda antibiotika förnuftigt är ett sätt att vinna tid vilket behövs för att kunna utveckla nya sorters läkemedel. Där måste WHO (World Health Organization) och världssamfundet göra en stor insats. Läkemedelsindustrin klarar det inte längre, den får ingen ekonomi i att framställa nya antibiotika. Sjukhushygien och personlig hygien är också viktiga grundbultar.