– Teorin är väldigt enkel, säger Kaj Török, informations- och hållbarhetschef på Max Burgers.
Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141
– Om vi släpper ut en viss mängd växthusgaser och suger ner mer än den mängden, då blir nettoeffekten positiv.
Miljontals träd
Max har klimatkompenserat i tio år genom att låta plantera över 1,5 miljoner träd i Afrika, främst i Uganda. Men från och med nu överkompenserar alltså Max alla sina produkters utsläpp med 10 procent. Trädplanteringen är certifierad och granskad av ett revisionsbolag.
– Vi har jobbat stenhårt för att bygga under det här med fakta, säger Török.
Är det så enkelt? Är det snart så att ju mer vi äter köttburgare på Max, köper möbler på Ikea och kläder på H&M, desto bättre är det för klimatet?
Eva Lövbrand, klimatforskare på Linköpings universitet med inriktning på mätningar och kompensation av koldioxid, skrattar när hon ser Max reklam.
– Tanken är att konsumenten inte ska känna något dåligt samvete när de äter goda hamburgare på Max, säger hon.
Att plantera träd är bra och ger ganska snabb effekt eftersom de binder koldioxid medan de växer – så långt är Eva Lövbrand överens med klimatkompensationsförespråkarna.
– Problemet, som tagits upp av många forskare, är att vi inte vet vad som händer med biomassan långsiktigt. Effekten kvarstår bara så länge som kolet är inlagrat i träden eller i marken. När träden bryts ner naturligt eller används som timmer eller bränns som biomassa så frigörs ju koldioxiden.
Genuin osäkerhet
Och det är här som det är så svårt: att säkerställa att koldioxiden förblir långsiktigt inbundet i träden, så som man har lovat.
– Det finns en genuin osäkerhet kring trädplantager som en långsiktig kolsänka. Det kommer alltid att vara ett problem, konstaterar Lövbrand.
Men Kaj Török på Max håller inte med.
– Certifieringen intygar att träden står där, att koldioxiden är fångad, säger han.
– När träden har växt klart så planteras ett nytt träd på samma ställe och binder koldioxid.
Men i de projekt som Max klimatkompenserar genom finns inga utfästelser om att nya träd ska planteras när de gamla faller. Kontrakten är på 7–10 år och sedan förväntas deltagarna att själva, utan ersättning, ta hand om träden. Vad som händer därefter, och om nya träd planteras där de gamla stått, vet ingen.
– Det är väldigt svårt att veta hur länge träden står, medger Kaj Török.
– Det vi vet är att det äldsta Plan Vivo-projektet skapades för 24 år sedan, och där står träden kvar. Vi kan absolut kritisera olika typer av klimatkompensation, vi kan kritisera alla. Det går även att kritisera solel i Sverige som är det som ni tidningen ETC använder som kompensationsmetod, för att inte följa internationella standarder utan själva definiera vad som räknas som kompensation. Det hade vi aldrig vågat göra för det hade vi fått så mycket skit för. Men jag är ändå glad att det är många som bidrar. Jag kritiserar hellre de som inte gör någonting. För vi kommer inte att kunna klara av klimatfrågan bara genom att minska utsläppen, vi måste också börja suga ner koldioxid från atmosfären.
De som granskar klimatkompensation som metod använder också klimatfrågans allvar som argument, fast åt andra hållet.
– Vi står inför en ganska omfattande klimatomställning på kort tid. Om vi ska nå tvågradersmålet krävs drastiska utsläppsminskningar och då räcker inte kompensationslogiken längre utan då måste vi minska utsläppen där det går att minska dem, utan att kompensera för utsläpp någon annan stans, säger Lövbrand.
Kaj Török hävdar dock att de som klimatkompenserar också är de som är bäst på att minska sina utsläpp. Max har minskat sina utsläpp på flera sätt, men framför allt genom att minska andelen nötkött som säljs. Målet är att varannan måltid på Max vara fri från nötkött inom fyra år.
– En veganburgare kan ha en tiondel av den klimatpåverkan som en nötköttsburgare har, säger Török.
Om ”varje tugga hjälper till att förbättra jordens klimat”, är det bäst för klimatet att äta en veganburgare eller en nötköttsburgare?
– Om du vill ha så liten påverkan som möjligt ska du absolut köpa en veganburgare för den har en lägre klimatpåverkan från början. Sedan kommer vi att överkompensera båda, så att på ett sätt är det inte vilken burgare du väljer som ger den stora effekten.
Fortsätter sälja kött
Enligt Kaj Török har Max diskuterat att sluta sälja nötköttsburgare men det är inget som kommer att ske ”under överskådlig tid”.
– Vi ser inte att svenskarna är i närheten av att göra det. Däremot ser vi att den största klimatnyttan vi kan göra det är att få en köttälskare att prova på en av våra gröna burgare och tycka att den smakar riktigt gott.
