Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141
Så vilken politik får vi med de olika regeringskonstellationerna? När det gäller områdena sjukvård, migration samt brott och straff kommer sannolikt de stora dragen i politiken bli desamma oavsett regering. Det blir en fortsatt stram flyktingpolitik, skärpta straff, fler poliser och satsningar på att korta köerna i sjukvården oavsett om statsministern heter Stefan eller Ulf – eller Annie för den delen.
Mycket gemensamt
Ett av regeringsalternativen som framträder efter de traditionella blockens död stavas M + KD. En sådan konstellation skulle kunna stödja sig mot SD, och frågorna där partierna är överens är inte helt få.
Jenny Madestam är statsvetare vid Södertörns högskola. Hon ser frågan om ett nationellt tiggeriförbud och andra skärpningar när det gäller lag och ordning som områden där partierna har lättast att komma överens.
Det finns också frågor där det inte råder samsyn. Jenny Madestam tror att SD förmodligen skulle släppa fram regeringen i vissa frågor så länge partiet får inflytande i sina hjärtefrågor.
– Sverigedemokraterna skulle göra väldigt mycket för att få inflytande och få samarbeta, så även om de skulle tycka annorlunda i vissa sociala frågor eller välfärdssystem skulle de antagligen böja sig ordentligt för att få vara med, säger hon.
Migrationspolitik redan stram
Eftersom migrationspolitiken i stora delar redan anpassats efter SD:s krav finns det nu bara några få saker kvar att erbjuda dem som eftergift för att få stöd. SD har drivit frågan om en återvandringsmiljard i valet och ett krav på att villkora tillgången till välfärden med medborgarskap. Det skulle kunna bli frågor där en eventuell M-KD-regering får ge efter. När det kommer till familjeåterföreningar tror Jenny Madestam att det kan bli svårare eftersom KD här har profilerat sig långt ifrån SD.
– Familjeåterförening skulle kunna bli en stötesten. Jag tror generellt att hela den här regeringskonstellationen skulle bli mest smärtsam för KD. Den falang inom partiet som betonar medmänsklighet och hjälp till flyktingar skulle man behöva hantera, säger Jenny Madestam.
Inom Moderaterna finns en liberal gren som har varit mer positiv till flyktingmottagande. Men Jenny Madestam tror att M har lättare att sluta upp kring ledningen så länge det går bra för partiet.
– Moderaterna är ett väldigt toppstyrt parti, de hyser stor respekt för sin partiledning så länge det går bra. Skulle man bedöma att regerandet funkar bra så har man nog goda möjligheter att få med sig den falangen, säger hon.
På det utrikespolitiska området är både EU och Nato frågor där SD:s syn går stick i stäv med resten av borgerligheten. Det troliga är att SD får acceptera att man inte får något inflytande där.
– De har också varit tydliga med att man ger sitt stöd till den som anpassar sin migrationspolitik mest. Man skulle då få tona ner frågorna om EU och Nato och säga att de inte är prioriterade just nu, säger Jenny Madestam.
M vana att vara störst
I de två senaste borgerliga regeringarna har M dominerat och varit det klart största partiet. Nu har de backat i valet, är nästan jämnstora med SD, men fortfarande betydligt större än den eventuella regeringskollegan KD. Torbjörn Nilsson är historiker och har forskat på Moderaterna. Han menar att Moderaterna är vana att få de tyngsta posterna i en regering, och att det antagligen skulle bli så även den här gången.
– Moderaterna har tidigare varit större än alla mittenpartierna tillsammans, de har fått alla tunga ministerposter. Då har ju regeringarna också fått en väldig tonvikt på moderat politik, säger han.
Även under Reinfeldt-regeringarna var M dominerande, men med en i förväg väl förhandlad politik framstod de ändå som mer ödmjuka, menar Torbjörn Nilsson.
– Det var väldigt mycket Moderaternas regeringar men där man hade en politik som i viktiga stycken var mer mittenorienterad. Till exempel när det gäller hur mycket den offentliga sektorn skulle stöpas om, säger han.
Tuffare mot nyanlända
Det är troligt att en ny M-ledd regering utan C och L skulle kunna bli mer sträng i fråga om åtstramningar av bidragssystemen, framför allt för nyanlända, än vad regeringen Reinfeldt var, tror statsvetaren Jenny Madestam.
– Den tidigare Alliansregeringen var ju liberal, det här skulle bli ett styre med konservativ framtoning, det kan bli en rätt stor skillnad.
Både i jämställdhetsfrågor och i synen på vilken roll staten ska ha i kultur- och mediepolitiken finns det beröringspunkter mellan SD och KD. Ett avskaffande av all sorts kvotering av föräldraförsäkringen ligger högt på agendan för båda partierna. Och både SD och KD vill ge kulturpolitiken en mer konservativ prägel med mindre stöd till fria kulturutövare och en större betoning på kulturarv. Public service-bolagen har fått kritik från både M och SD men är för närvarande skyddade av att anslagen ligger utanför statsbudgeten.
Är då en M+KD-regering med stöd av SD trolig? Jenny Madestams svar är nej.
– Jag tror inte att det här en realistisk regeringskonstellation. Varken M eller KD vill det, de är inte beredda att göra det avkallet, det skulle ju ses som ett stort svek. Det finns en aversion mot SD även inom de här partierna, också i partiledningarna, säger Jenny Madestam.
Ekonomi och skatter
Höjd brytpunkt, färre betalar statlig skatt.
Ett extra jobbskatteavdrag för familjer införs.
Pensionnärsskatten avskaffas, lön och pension beskattas lika.
Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141
Arbetsmarknaden
Arbetsförmedlingen läggs ner.
A-kassan sänks de första 100 dagarna.
Turordningsreglerna ändras så att fler kan undantas.
Proportionalitetsprincip införs vid konflikter.
Anställningsformen allmän visstid behålls.
Utökat Rut-avdrag.
Brott och straff
Nationellt tiggeriförbud.
Hårdare straff för sexualbrottslingar och slopad straffrabatt för unga.
Höj skadestånden för sexualbrott och förläng preskriptionstiden.
Införa hedersbrott som en särskild brottsrubricering.
Välfärd
Vinster i välfärden begränsas inte. Eventuellt hårdare kvalitetskrav.
Fri etableringsrätt för friskolor och kösystemet behålls.
Villkora statsbidrag till kommuner med t. ex. minskat bidragsberoende bland invånarna.
Troligtvis inget förbud mot religiösa friskolor.
Flyktingar och integration
Skärpt försörjningskrav vid anhöriginvandring.
Tillfälliga uppehållstillstånd som norm.
Skärpta krav för att få tillgång till svensk välfärd, bl. a. språkkrav.
Möjlighet att återkalla medborgarskap.
Förbud mot heltäckande slöja.
Kultur och media
Stramare kulturbudget – fokus på bevarande av kulturarvet.
Svårare för fri kultur att överleva – politisk och provocerande konst får minskade anslag.
På sikt minskade anslag till public service.
Miljöpolitiken
Sänkt skatt på diesel, slopad flygskatt, inga miljözoner eller kilometerskatt.
Jämställdheten
Färre öronmärkta månader i föräldraförsäkringen.
Knäckfrågorna
Förstatliga sjukhusen
Ebba Busch Thor (KD) vill att landstingen inte längre ska ha ansvar för sjukhusen, det ska staten ha. Det är ett av partiets viktigaste vallöften. M är emot förslaget.
Pensionsåldern
SD har kraftigt motsatt sig en höjd pensionsålder. Detta görs upp inom pensionsgruppen där varken V eller SD finns representerade, men frågan är om SD ändå kan lyckas påverka besluten i frågan.
Familjeåterförening
KD är motståndare till åtstramningen av möjligheten att låta familjer på flykt återförenas i Sverige. M har varit för den hårdare linjen och SD (som är hårda motståndare) har målat upp återföreningarna som nästa stora stridsfråga i migrationspolitiken.
EU och Nato
SD:s syn på medlemskap i EU och Nato går på tvärs med övriga borgerliga partiers. Troligen får de helt släppa den frågan.
Flyktingstopp
Ett tillfälligt totalstopp för flyktinginvandring inklusive kvotflyktingar och en satsning på återvandring ligger högt på SD:s önskelista men blir troligen svårt att få med sig övriga partier på.
