Privatiseringarna av fler underavdelningar i vården är alltså att vänta. Men bilden är långtifrån solklar. Å ena sidan gick flera av allianspartierna framåt i många regioner. Å andra sidan har olika typer av sjukvårdspartier kapat åt sig många röster i minst sju av länen och SD får vågmästarposition i nästan samtliga.
I ett par regioner är styret fortfarande oklart i skrivande stund, i andra har okonventionella och ibland blocköverskridande koalitioner tagit över, samtidigt som MP helt har åkt ur på flera håll och SD fortsatt hålls utanför inflytande.
I några landsting är ekonomin en så svår fråga att politikerna ser blocköverskridande samarbeten som en nödvändighet för att få stabilitet inför impopulära beslut.
Vad ska alltså hända nu? Statsvetaren Anders Lidström tror ändå att politiken i landstingen kommer att dra mer åt det borgerliga hållet.
– Mer borgerlig politik och en öppning mot privata aktörer är sannolikt. Samtidigt har debatten om sjukvården handlat mycket om ekonomiska problem och kompetensförsörjningsproblem. Nu får de borgerliga partierna ta i den heta potatisen. Det är inte helt enkelt att hantera.
”Blir en knäckfråga”
I flera landsting tar allianspartier över i samarbete med ett regionalt sjukvårdsparti. Hur samstämmiga dessa partier kommer att vara i sin sjukvårdspolitik är fortfarande oklart.
– Jag uppfattar det som att sjukvårdspartierna ofta liknar de borgerliga partierna när det gäller synen på hur sjukvården ska bedrivas, till exempel i att man vill öppna upp för privata aktörer och minska köer, säger Anders Lidström.
– Men samtidigt har de gått till val på att bevara en viss sjukvårdsstruktur, med fler mindre sjukhus kvar. Då blir det en knäckfråga hur sjukvårdspartierna ska hålla sina vallöften eftersom det är en ekonomisk fråga.
Standardsvaret på frågan om en mer tillgänglig vård har ju varit att införa vårdval och på andra sätt öppna upp för privata alternativ. Är det ett sätt att komma framåt?
– Nja, man kan resonera att det är en ekonomisk fråga också, att betala folk löner så att de vill behålla sina yrken och inte gå över till andra branscher. Eller se till att arbetsmiljön gör det mer drägligt att arbeta inom vården.
– Jag ser inte så mycket politik i den frågan egentligen, om man inte är beredd att höja skatten, vilket borgerliga partier oftast inte är. Då måste man hitta andra sätt att bli bättre på att rekrytera och behålla personal och omprioritera i budgetarna. Men hur man ska hantera den situationen är oklart.
Men är det sannolikt att ökad valfrihet leder till att det blir mer personal i till exempel glesbygd?
– Nej. I vissa städer finns det underlag för att etablera privata verksamheter, men i glesbygdskommunerna etablerar de sig inte och det löser inte problemet med personalrekrytering.
Prioriterar fel patienter
Stockholms läns landsting har genomgående styrts av koalitioner ledda av Moderaterna i mer än ett decennium. Det är också här som antalet privata aktörer är som allra störst. En väg till kortare köer och bättre tillgänglighet, menar Alliansen. Kritikerna tycker däremot att fel sorts patienter har prioriterats och att systemet för vård inom Stockholms län inte tar hänsyn till att det är skillnad mellan ett verkligt vårdbehov och efterfrågan på vård.
”Logiken är enkel. Systemet med vårdval och fri etableringsrätt för privata vårdföretag leder till att vårdresurser koncentreras till enkla, snabbt åtgärdade åkommor, eftersom dessa sjukfall ger vårdföretagen störst vinst”, skriver till exempel Martin Klepke i tidningen Arbetet.
Samtidigt är en av de stora verksamheterna – primärvården – i praktiken redan privatiserad i de svenska landstingen, så politiken har i princip cementerats i den formen. Marknaderna för privatisering finns numera snarare i sjukhus eller enskilda specialistområden.
Förstatligande är osannolikt
Anders Lidström tycker att det är för tidigt att uttala sig om hur det kommer att gå eftersom styrena kommer att brottas med många fler frågor. Däremot är han ganska säker på att Kristdemokraternas idé om att förstatliga sjukvården och lägga ned landstingen helt, inte kan genomföras.
– De skulle möjligen kunna få med sig Moderaterna och Sverigedemokraterna på det, men då har de fortfarande inte majoritet för förslaget.
– Jag är egentligen ganska förvånad över att de lade fram ett sådant förslag. Syftet är säkert att skapa mer likhet i vården, men det man skulle förlora är invånarnas möjlighet till inflytande och i slutändan över vilken skatt de ska betala för landstingens service.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.