Härom veckan fick frågan ny fart när Liberalerna och Moderaterna i utbildningsutskottet krävde att regeringen ska tillsätta en oberoende utredning. Roger Haddad (L) misstänker till och med den internationella organisationen OECD för att ha vara inblandad i fifflandet med siffrorna till Sveriges fördel.
I korselden stod den senaste Pisa-undersökningen från 2018 som visade en uppgång för Sveriges resultat jämför med tidigare år. Men samtidigt hade rekordmånga 15-åringar plockats bort och Sveriges exkludering var den högsta av alla länder, elva procent.
”Försköna resultaten”
Expressens granskning är gjord av frilansjournalisten Ludde Hellberg med hjälp från professor Magnus Henrekson som räknat på resultaten. De hävdar att Skolverket brutit mot reglerna och att myndigheten bär ansvaret för att för många elever med utländsk bakgrund har exkluderats.
Eleverna plockades bort ”just i syfte att försköna resultaten”, skriver Magnus Henrekson i sociala medier. Han är nationalekonom och vd för Institutet för Näringslivsforskning som delvis finansieras av Svenskt näringsliv och en Wallenbergstiftelse.
Men granskningen har fått kritik bland annat från läraren och skoldebattören Karin Berg.
– Många inblandade i granskningen har kopplingar till varandra och till friskolebranschen. I bästa fall är publiceringarna färgade av nepotism och är pressetiskt problematiska. I värsta fall sprider Expressen ren propaganda som syftar till misskreditera Skolverket, säger Karin Berg.
”Skyddar inte makten”
Regeringens utredare Björn Åstrand har föreslagit att Skolverket ska ansvara för fördelningen av elever, inte friskolorna.
– Om det går igenom faller hela deras affärsidé, säger Karin Berg.
– Engelska skolan och de andra tjänar pengar på att locka till sig och plocka de bästa eleverna. Jag tror att det är därför de nu lobbas så hårt i ett försök att misskreditera Skolverket.
Men när Dagens ETC når nationalekonomen Magnus Henrekson, upplever han ifrågasättandet av granskningen som ett ”misstänkliggörande”.
– Jag trodde du var granskare av makten. Inte skyddare av makten. Jag har aldrig skyddat makten. Friskolornas riksförbund har svårt för mig. Jag har kritiserat dem för att de utnyttjar svagheter i systemet och sätter glädjebetyg.
Magnus Henrekson ingår i redaktionsrådet för den konservativa nättidskriften Kvartal, vars verksamhet delvis finansieras av Hans Bergström, delägare i Engelska skolan, grundad av hans fru Barbara Bergström. Henrekson och Bergström har skrivit artiklar för Kvartal, 2014 skrev de på DN:s debattsida tillsammans. Kvartals finansiärer avslöjades av Breakit och Bergström har därefter själv skrivit om sina donationer i Sydsvenskan. Men ingen i Kvartals redaktionsråd, beståendes av journalister och forskare, har en aning om att Bergström finansierar verksamheten, hävdar Henrekson.
– Det är intressant att du tror att jag skulle vara fjärrstyrd av Hans Bergström. Det tycker jag var humor. Det måste jag skriva till honom och säga.
Okej, så ni har kontakt?
– Det är klart att jag träffat på honom ibland. Och jag har kontakt med Anna Ekström (socialdemokratisk skolminister) och de olika aktörerna. Man har konversationer hela tiden.
Ludde Hellberg är även han återkommande Kvartal-skribent men säger sig aldrig haft någon kontakt med Hans Bergström.
”Kan inte försköna data”
Under intervjun berättar Magnus Henrekson att han inte vet exakt hur exkluderingen av språksvaga elever går till i praktiken. ´
– Vi har räknat rätt och kommit fram till att de exkluderat för många. Exakt hur exkluderingarna har gått till vet jag inte.
När du räknar på Pisa är det väl relevant att du vet hur exkluderingen går till?
– När man konsumerar statistik i samhället så vet man inte exakt hur den produceras.
Det är Anders Auer på Skolverket som hanterar Pisa-statistiken och han utför även kontrollundersökningar. Han säger att Expressen har missat grundläggande fakta. Det är ute på skolorna som exkluderingarna sker, inte hos Skolverket som Henrekson hävdar. Skolverket får in provresultaten och skickar sedan statistiken vidare till OECD som sammanställer resultaten.
– Expressen bygger hela sin story på felaktiga antaganden. Det finns inte heller några incitament hos oss eller skolorna att skönmåla resultaten. Jag har jobbat med det här i 20 år och det har skett regeringsskifte ett antal gånger.
Samma besked ger Maria Axelsson, Pisa-projektledare på Skolverket.
– Vi kan inte försköna data. Vi har inte ens koll på Pisa-poängen, utan den får vi reda på när den publiceras 1,5 år efter provet.
De får stöd av Ulf Fredriksson som är skolforskare vid Stockholms universitet och tidigare har jobbat med Pisa-undersökningarna när Mittuniversitetet hade ansvar för inrapporteringen till OECD.
– Att det skulle handla medveten manipulation det tror jag verkligen inte, säger han.
Instruktioner från OECD
Skolverket har upptäckt att det var en för liten andel utlandsfödda elever som skrev Pisa jämfört med den totala gruppen 15-åringar i det svenska skolsystemet. Enligt myndighetens experter kan det bero på exkluderingar men också på bortfall. Alltså att elever som borde göra provet av något skäl inte dyker upp. Sveriges höga exkluderingsgrad på elva procent kopplar Skolverket till flyktingvågen 2015 och dess efterspel. Detta godkändes av OECD som gjorde bedömningen att effekterna kommer trappas av efter tid, poängterar Pisa-projektledaren Maria Axelsson.
– Det var allmänt kaos och skolor hade stora problem även åren efter 2015. Det var svårt att få in alla elever i skolsystemet. När eleverna flyttade runt så var det svårt för skolorna att bedöma hur länge eleverna hade fått undervisning på svenska och i vilka ämnen. Många börjar med undervisning på sitt eget modersmål och sen går de vidare in i den vanliga skolan.
Det är alltså den enskilda samordnaren på var och en av de utvalda 227 skolorna som beslutar om varje enskilda elev som ska exkluderas från Pisa-testet. Beslutet fattas utifrån instruktionsmanualer från OECD. Problemet är att ingen vet säkert hur många som borde ha gjort provet men som sållades bort.
Expressen slår med stor självsäkerhet fast att för många har exkluderats och att det skett i strid med reglerna. Den springande punkten är tolkningen av en formulering i OECD-reglerna gällande att om en elev fått undervisning ”i svenska i mer än ett år”, då ska hen göra provet. Eller den vidare definitionen, undervisning på svenska i Pisa-ämnena under ett år.
”Inte rimligt”
Ludde Hellberg, som gjort granskningen för Expressen, säger att det kan ha funnits en viss fördröjning efter flyktingvågen 2015.
– Men Skolverket själva hänvisar ju till den gällande förordningen, och den säger det får ta max en månad innan nyanlända börjar i skolan. Så det är det man kan utgå ifrån. Men även om det har tagit längre tid i det fallet så låter det ju inte rimligt att elev som kom hösten 2015, inte ska ha gått i svensk skola i ett år våren 2018.
Expressen plockar fram statistik från Migrationsverket och pekar på hur länge gruppen invandrade 15-åringar har befunnits sig i landet. De menar att skolorna har exkluderat för många elever som läst ämnet svenska i mer än ett år och därför har Sveriges resultat blivit missvisande. Hellberg hänvisar till en fotnot i OECD-rapport samt dokument från Skolverket.
– I det dokument som gått ut till skolorna från Skolverket står det ”undervisning i svenska” i max ett år. Inte ”på svenska” utan ”i svenska”. Sedan är det en del skolor som har hört av sig till Skolverket med frågor om det här, och det här har Maria Axelsson som ansvarade för kontakterna med skolorna i Pisa berättat för mig. Då har Skolverkets instruktion varit stenhård, att har man fått undervisning i svenska i mer än ett år så får man inte exkluderas.
Men i ett förtydligande mejl från OECD framgår det att reglerna inte handlar om tid i landet: ”Definitionen refererar inte till vistelsetid i landet.”
Kräver utredning
De svenska Pisa-resultaten är nu under utredning av OECD och granskningen ska presenteras i slutet av september. Men utbildningsutskottet anser som sagt att det inte är tillräckligt. Därför vill Moderaterna och Liberalerna att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att tillsätta en oberoende utredning med ”personer som är fristående från Skolverket och OECD”, skriver de i förslaget.
Journalisten Ludde Hellberg vill understryka att han inte har några kopplingar till vare sig Magnus Henrekson eller någon annan person eller aktör inom friskolebranschen.
