Den socialdemokratiska politikern Birgitta Mukkavaara, som är vice ordförande i Västerbottens S-kvinnor, har under flera års tid kämpat för att man ska lagstifta om sex timmars arbetsdag.
Enligt henne skulle det innebära att sjukskrivningarna skulle minska och att kvinnor skulle få bättre livsvillkor.
– Kvinnor står fortfarande för den största delen av hushållsarbetet och många håller på att arbeta ihjäl sig. Sex timmars arbetsdag är en viktig jämställdhetsfråga, säger hon.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Birgitta Mukkavaara upplever att många varit kritiska till förslaget om kortare arbetsveckor. Inte heller inom det egna partiet har de fått stöd, men det senaste året har vindarna börjat vända.
Under 2016 genomfördes ett försök med sex timmars arbetsdag med bibehållen lön på ett kommunalt äldreboende i Umeå. Om några veckor kommer ett 30-tal städare vid Skellefteå lasarett prova att jobba kortare arbetsdagar.
– Vi vinner mark men många skriker fortfarande emot. De säger att vi inte har råd men frågan är om vi har råd att fortsätta knäcka kvinnor på arbetsmarknaden, säger hon.
I Kungsbacka kommun har Socialdemokraterna också motionerat om sex timmars arbetsdag. Kommunen har problem med hög sjukfrånvaro och har svårt att locka personal till omsorgen.
Motionsförfattaren Maj-Britt Rane Andersson har inspirerats av grannkommunen Göteborg där ett äldreboende testat sex timmars arbetsdagar.
– Personalen där var väldigt nöjda. Om vi ska få personer att arbeta inom vården måste vi locka med bättre arbetstider. Det spelar ingen roll om man får en högre lön om man ändå måste jobba deltid eller bli sjukskriven på grund av att man inte orkar, säger Maj-Britt Rane Andersson.
Beröringsskräck i ledningen
Men trots att frågan om kortare arbetstid är viktig för många socialdemokrater ute i landet diskuteras frågan sällan i de högre leden. Senast en social-demokrat motionerade om kortare arbetsveckor i riksdagen var 2013 och i handlingarna inför partiets kongress i april nämns ingenting om frågan. Enligt ekonomihistorikern och Dagens ETC:s ledarskribent Linn Spross har Socialdemokraterna ett kluvet förhållande till arbetstidsförkortningar.
– Partiet har en historia av att formellt driva frågan men i praktiken inte göra så mycket. De lägger fram utredningar med förslag på kortad arbetstid men är samtidigt med och förhalar frågan, säger hon.
Frågan om arbetstidsförkortningar har diskuterats sedan 1970-talet då den nuvarande 40-timmarsveckan infördes. Initiativet har oftast kommit underifrån.
– Det har alltid varit en typisk gräsrotsfråga. På högre nivåer finns det en viss beröringsskräck eftersom det antas vara en dyr reform som skulle påverka ekonomin mycket.
Nyväckt fråga
Förra året disputerade hon med en avhandling om statens förhållande till arbetstidsförkortning under 1900-talet. De senaste åren har hon märkt hur frågan aktualiserats igen tack vare alla lokala försök med sextimmars arbetsdagar på äldreboenden och sjukhus.
– Alla lokala försök har väckt frågan till liv men så länge politikerna högst upp är motvilliga kommer vi inte få se någon lagstiftning på området, säger hon.
Till dess fortsätter Birgitta Mukkavaara och hennes partikollegor i Västerbottens S-kvinnor att arbeta för att få igenom en lagstiftad 30-timmarsvecka trots att de inte får gehör upp-ifrån. Hon säger:
– Alla organisationer byggs underifrån, men vi måste påverka dem på riksnivå för att någonting ska hända. Vi ger oss aldrig.
