S öppnar för kronvittnen – ska få fler att fällas för gängbrott

Kronvittnen finns redan i bland annat Norge och Danmark, och har där visat på goda resultat, enligt Stefan Johansson. För att stärka förutsägbarheten föreslår utredningen att åklagare ska lämna in ett påföljdsförslag på strafflindring i samband med åtal. Men det är till slut domstolen som avgör om det blir strafflindring.

Hur stor strafflindringen blir ska påverkas av om det finns en risk att kronvittnet kan utsättas för hämnd, och därför behöver avtjäna sitt straff på ett särskilt sätt för att kunna skyddas. Då kan man tänka sig att straffet minskar med uppemot hälften av straffvärdet, föreslår utredningen.  

Inga anonyma vittnen

Att utreda anonyma vittnesmål ingår också i regeringens 34-punktprogram. Men det föreslås inte i utredningen.  

– Vi har kommit fram till att skälen som talar mot är starkare än skälen som talar för och vi föreslår därför inte något system med anonyma vittnen, sa Stefan Johansson på pressträffen.

Även Justitieminister Morgan Johansson (S) är kritisk till att införa anonyma vittnen.

– Det är mycket svårt att konstruera ett förslag som är både rättssäkert och användbart på samma gång, säger han.

Tillsammans med förslaget om kronvittnen så lämnar utredningen även förslag om skärpta straff för mened, skyddande av brottsling och framför allt övergrepp i rättssak. Alla utredningsförslagen går nu på remiss.  

Advokatsamfundet kritiska

Men Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander menar kronvittnessystemet innebär risk för falska angivelser. Hon befarar att förslaget inte blir så effektivt som man förväntar sig.

– Det är ingen garanti som den misstänkte har. Åklagaren ska lämna in påföljdsförslag, men det är till slut domstolen som beslutar. Det gör att ur den misstänktes perspektiv så är det det väldigt osäkert, säger hon.

Det kan finnas en fördel med kronvittnen, enligt Mia Edwall Insulander, om det bidrar till mer effektiv brottsutredning. Men hon är frågande till om det verkligen bidrar till mer effektiv brottsutredning.

– Det är viktigt att göra en avvägning av fördelar och nackdelar. Vilket vi tycker utredningen har gjort när det kommer till anonyma vittnen. Det finns i Norge och Danmark men det tillämpas nästan aldrig. Det är bara en symbollagstifting som aldrig skulle användas. Och symbollagstiftingar av det slaget vill vi inte ha i ett demokratiskt samhälle.

Hade önskat förslag på anonyma vittnen

Martin Marmgren, lokalpolis i Järva i Stockholm, är positiv till förslaget. Han tror att det kan få fler misstänkta att prata i områden där det råder tystnadskultur.

– Jag tänker att det är helt rimligt att om man samverkan i en utredning och hjälper den framåt, att man kan få en strafflindring, säger han.
   
Martin Marmgren ser en möjlig nackdel i att några skulle ljuga för att få reducerat straff. Men han menar att det man säger i en utredning ändå behöver prövas.

– Jag utgår från att man inte bara kan säga något som inte går att verifiera och så får man ett sänkt straff. Utan att det kommer vara fråga om att personen pekar utredningen åt rätt håll, och att det exempelvis leder till att man kan hitta vapen, narkotika, eller någon annan form av relevant bevisning, säger han.

Han tycker det är synd att utredningen inte lade fram ett förslag om anonyma vittnen. I sin tjänst möter han många människor som säger att det måste gå att vittna anonymt.

– I grunden, och då tänker jag mig främst för de grövsta brotten, så kan man inte begära av en person att vittna mot en kriminell gruppering och sen få hela sitt liv upprivet. Det kan inte vara så att man räknar med att personen ska ställa upp på grund av en slags medbogarrättsplikt och sen erbjuda lösningar i efterhand. Man behöver ett system där man tar hand om folk innan de blir utsatta. Det här gäller i väldigt få fall, men väldigt grova fall, säger han.