Det var precis vad S gjorde under åren kring 2015 när många flyktingar kom till Sverige, vilket Peo Hansen tidigare påpekat i ETC nyhetsmagasin. Då, liksom under pandemin, frångick regeringen sin annars stenhårda linje om ”sunda statsfinanser”, och sköt istället till de pengar som behövdes.
”Brist på pengar” sa den dåvarande finansministern Magdalena Andersson på en pressträff den 9 november 2020 ”får inte, ska inte och kommer inte stå i vägen för en framgångsrik bekämpning av viruset och vård av våra sjuka”. Då hade regeringen på ett halvår satsat många hundra miljarder, och mer skulle det bli, för att möta pandemins utmaningar – utan att höja några skatter.
– Vi räddade tiotusentals jobb, säger Eva Nordmark till ETC nyhetsmagasin.
Skulle du eller Magdalena Andersson idag kunna säga ”Brist på pengar får inte, ska inte och kommer inte stå i vägen för en full sysselsättning, framgångsrik vård av våra sjuka, en skola för alla, en socialtjänst utan köer, och så vidare?”
– Jag skulle nog formulera det på ett lite annat sätt, säger Eva Nordmark.
– Det är också så att arbete skapar de resurser vi behöver för att kunna finansiera välfärden.
Extratjänster har på sina håll varit framgångsrikt. Varför inte erbjuda extratjänster till precis alla – eller på annat sätt få folk i jobb i de verksamheter i framför allt offentlig verksamhet där det saknas personal – för att förverkliga full sysselsättning?
– Det är inte vår politik att vi ska bara använda ett enda verktyg, säger Eva Nordmark.
– Jag är den första att trycka på vikten av extratjänsterna, det här är något som de borgerliga partierna tog ifrån oss [genom att de röstade igenom en annan budget] att i år kunna anvisa till extratjänster, jag beklagar det. 49 procent av de som har en extratjänst är en utrikesfödd kvinna och det här är för mig oerhört viktigt för att vi ska kunna bryta segregationen.
Hur skulle en arbetsmarknad se ut som utgick från att jobben ska vara meningsfulla, och som satte planetens och lokalområdets välmående i första rummet?
– Det jag som arbetsmarknadsminister har ett ansvar att göra, handlar om att människor ska få möjlighet att ställa om till de nya gröna jobben, det betyder att man ska få bättre möjlighet att studera, få stöd om man blir arbetslös, säger Eva Nordmark.
– Vi lägger nu fram ett historiskt omställningspaket som är helt unikt i världen, det är den största trygghets- och frihetsreformen på svensk arbetsmarknad faktiskt i modern tid, och det är också en viktig jämställdhetsreform eftersom vi stärker och skärper skyddet, inte minst för dem som idag har osäkra anställningar, det gäller många kvinnodominerande yrken.
Internationell forskning har visat att arbetskooperativ klarar sig igenom ekonomiska kriser bättre. För att undvika att sparka folk eller lägga ner företaget försöker de lösa det genom att till exempel gå ner i tid och dela på jobben. De som vill se fler arbetskooperativ i Sverige föreslår bland annat att arbetare ska ges förtur att ta över företag som är nedläggningshotade eller ska säljas till en utländsk ägare. Ett annat förslag är att ge pensionsfonderna i uppdrag att stötta arbetarägda företag. Eva Nordmark, med 20 år inom arbetarrörelsen, verkar inte ha stött på dessa tankegångar om en utökad ekonomisk demokrati.
– Jag har inte hunnit sätta mig in i de förslagen så att jag kan inte kommentera det, säger arbetsmarknadsministern.
Hennes pressekreterare hänvisar frågan till det socialdemokratiska partiet, som i ett mejl svarar att ”de förslagen tenderar leda till att det är löntagarna som får bära hela kostnaden och riskerna med att fortsätta verksamheterna. Det är orimligt och kan på sikt leda till lägre löner och lägre produktivitet.”
