– Ett välfungerande Arlanda är en förutsättning för att locka fler huvudkontor till Sverige, sa infrastrukturminister Anna Johansson (S) när planerna på det så kallade Arlandarådet presenterades.
Rådet bildades i maj 2017 med infrastrukturministern som ordförande. Ministern utsåg rådets ledamöter, bland andra Karolina Skog (MP), landstingsrådet Irene Svenonius (M) och Jakob Wallenberg, ordförande i Investor och tidigare ordförande i flygbolaget SAS.
Infrastrukturminister Tomas Eneroth, S, som tog över ordförandeklubban efter Anna Johansson, har fortsatt på samma kraftiga expansionslinje.
– Arlanda behöver byggas ut rejält. Målet är att Arlanda ska bli Nordens ledande flygplats, sa han till SvD i februari 2018.
Rådets deadline löpte ut i december 2018, men beredningen blev försenad och ”Färdplan Arlanda” kommer, enligt uppgift, att läggas fram i slutet av mars. Miljöpartiet har varit djupt involverat från första början. Partiet ställde sig bakom regeringens flygstrategi redan under den förra mandatperioden.
Miljöpartisten Karolina Skog var ledamot i Arlandarådet från start men meddelar via SMS att hon nyligen har lämnat sin plats. Hennes efterträdare på klimat- och miljöministerposten Isabella Lövin har enligt källor aldrig haft en plats i rådet. Enligt ett förordnande från statsråd Tomas Eneroth har ingen miljöpartist varit ledamot i rådet sedan 22 december 2018. Rådet skulle ha haft sitt första möte för året i dag måndag men enligt uppgift har det ställts in.
Djup konflikt
Dagens ETC kan nu avslöja att Arlandafrågan har skapat en djup konflikt i regeringen. Socialdemokraterna och framförallt Näringsdepartement försöker köra över MP och tänker göra ”Färdplan Arlanda” till regeringens officiella politik, uppger källor.
Istället för att väga in flera parter som är brukligt i den politiska beredningen vill S helt gå på Arlandarådets linje och genomföra en jätteutbyggnad. Enligt uppgifter till Dagens ETC föreslås åtgärder för att fördubbla antalet passagerare som reser till och från flygplatsen.
Arlandarådet utgår från Swedavias prognos om att trafiken kommer att öka med 2,3 procent per år. År 2018 reste 26,8 miljoner passagerare till och från flygplatsen och enligt Swedavias prognoser kommer den siffran att öka till knappt 47 miljoner år 2040 och närmare 54 miljoner år 2050.
Motverkar klimatmål
Röster inom regeringskansliet anser att förslaget inte är genomarbetat och att prognoserna som ligger till grund för planen är styrda av intressen i flygbranschen. En av rådets ledamöter är Jonas Abrahamsson, vd för det statliga bolaget Swedavia, som äger Arlanda och ett antal andra flygplatser.
Enligt Dagens ETC:s källor handlar invändningarna också om att färdplanen gör det väldigt svårt för Sverige att nå klimatmålen. Färdplanen uppges sakna en ordentlig bedömning av utbyggnadens påverkan på klimat och miljö.
Om Arlanda fördubblar flygtrafiken kommer enbart svenskarnas utrikesresor orsaka större utsläpp av växthusgaser än alla svenska personbilar gjorde under förra året, enligt en tidigare granskning av Dagens ETC.
En central konfliktfråga är synen på biodrivmedel. Redan den 15 januari 2018 skickade Naturvårdsverket en promemoria till Arlandarådet och varnade för flygets växande klimatpåverkan där det stod att ”biobränslen kan aldrig bli lösningen på problemet”.
Men inspelet ignorerades. Rådet har tvärtom lyft fram biobränsle som en av huvudlösningarna för att reducera utsläppen när trafiken fördubblas. I ”Färdplan Arlanda” föreslås att alla plan ska tankas med fossilfritt bränsle till 2045. Enligt interna kritikerna saknas dock en plan hur flygplatsen ska få tillgång till de enorma mängder biobränslen som skulle behövas. Naturvårdsverket poängterar också i sitt inspel att biobränslen förvisso minskar koldioxidutsläppen, men att bränslet samtidigt orsakar klimatskadliga kväveoxidutsläpp och vattenånga på hög höjd.
Central kritik
Det senaste året har kritiken mot flygets stora klimatpåverkan blivit central i en ny växande klimatrörelse i Sverige. Tågresandet ökar och många experter tror att förändringar i människors resemönster kommer bli allt tydligare med åren. Detta nya politiska klimat tar inte Arlandarådet hänsyn till i sin färdplan, enligt kritikerna. De ifrågasätter om det ens är politiskt möjligt att i det här läget presentera en färdplan vars mål är att kraftigt öka trafiken och därmed också utsläppen.
MP-avhopparen Carl Schlyter, numera en av grundarna till Partiet Vändpunkt, säger att konflikten mellan näringslivsintressen och miljömål i regeringskansliet har pågått under lång tid.
Ett exempel är striden om Ojnareskogen där den tidigare miljöministern Åsa Romson i sin självbiografi vittnar om att miljöregler alltid kunde köras över när det ”finns tunga industriintressen”. Hon skriver också att Stefan Löfven ansåg att det var ”viktigare att gynna industrijobb än att slå vakt om naturvärden”. Miljörörelsen vann till slut striden om Ojnare, men Carl Schlyter tror att det finns en risk att MP till slut accepterar Arlandas utbyggnad. Hoppet står, enligt honom, till den nya klimatlagen som Sverige införde i januari 2018.
– Om inte klimatlagen stoppar det här är den inte ens värd det papper den är skriven på, säger han.
Anders Svensson, chef för Arlandarådets kansli, säger att ”Färdplan Arlanda” är under beredning. Rådets uttalade mål om att göra flygplatsen till ”Nordens ledande storflygplats” ska tolkas i ett bredare perspektiv, säger han.
– Vi har utgått från Swedavias prognoser men Arlandarådet har inget mål om ett specifikt passagerarantal. Ledande i Norden betyder också ledande i omställning.
Hur ser ni på Naturvårdsverkets inspel om att biobränsle inte är en lösning på utrikesflygets enorma klimatpåverkan?
– I vårt arbete har det klimatpolitiska ramverket varit en viktig utgångspunkt. Flyget behöver ställas om. Men jag vill inte gå in på detaljer, säger han.
Fotnot: Både infrastrukturminister Tomas Eneroth och klimatminister Isabella Lövin har avböjt intervju.
• Den 18 maj 2017 inrättades Arlandarådet som är ett rådgivande organ till regeringen. Det uttalade målet är att ta fram en färdplan som ska göra ”Arlanda till Nordens ledande storflygplats”. Ordförande för rådet var ursprungligen infrastrukturminister Anna Johansson (S). Hon ersattes av statsrådet Tomas Eneroth (S). Rådet hade ursprung-ligen 14 ledamöter men under arbetets gång har några försvunnit och nya tillkommit.
Nuvarande ledamöter i Arlandarådet
Tomas Eneroth (S), ordförande
Infrastrukturminister
Jonas Abrahamsson
Vd Swedavia AB
Lena Erixon
Generaldirektör Trafikverket
Lena Micko (S)
Ordf. Sveriges Kommuner och Landsting,
fd. ordförande i branschföreningen Svenskt Flyg
Peter Norman (M)
Egenföretagare, fd. finansmarknadsminister i regeringen Reinfeldt
Ann Persson Grivas
Generaldirektör Luftfartsverket
Maria Rankka
Vd Stockholms Handelskammare, fd vd för tankesmedjan Timbro
Anders Sundström (S)
Ordförande Kooperativa förbundet, fd statsråd
Iréne Svenonius (M)
Finanslandstingsråd Stockholms läns landsting, inblandad i Nya Karolinska-skandalen
Jacob Wallenberg
Ordförande Investor och tidigare ordförande flygbolaget SAS
Karin Wanngård (S)
Finansborgarråd Stockholms stad
Christer Wikström
Kommundirektör Sigtuna kommun
Sven-Erik Österberg (S)
Landshövding Stockholms län, fd finansmarknadsminister
Tidigare ledamöter i Arlandarådet (2017–2018)
Karolina Skog (MP)
Miljöminister
Chris Heister (M)
Fd. landshövding i Stockholm, inblandad i Nya Karolinska-skandalen
Ulf Bergh
Fd. kommundirektör Sigtuna kommun
