S-förslaget: Låt staten ta över kommunernas skulder

Kommunerna har fått dra ett för stort ekonomiskt lass för satsningar på välfärd och infrastruktur. Det tycker S, som nu vill att staten ska ta över en rejäl del av kommunernas skulder.

– Staten har inte tagit sitt ansvar här, säger partiets näringspolitiska talesperson Fredrik Olovsson på en pressträff.

Förslaget är en del av ett socialdemokratiskt åtgärdsprogram som syftar till att åstadkomma ett samhällslyft på lokal nivå. Genom att ta över den kommunala skulden ska kommuner exempelvis bättre kunna klara stora företagsetableringar, hoppas S.

– Vi tänker oss att det ska leda till mer investeringar från kommunernas sida, förklarar Fredrik Olovsson.

Men billigt blir det inte. Ungefär 200 miljarder kronor uppges reformen kosta, vilket motsvarar cirka 20 000 kronor per invånare. Även kommuner utan skuld ska få motsvarande belopp.

Att kommunernas skulder skulle bero på slösaktighet stämmer inte, enligt Fredrik Olovsson.

– Det är en väldigt liten del av skuldsättningen som finns.

”Ett samhällslyft behövs”

Ewa-Leena Johansson (S) är ordförande för kommunstyrelsen i Ljusnarsberg, en av Sveriges minsta kommuner. Hon ser positivt på Socialdemokraternas förslag, som hon tror skulle underlätta för de allra flesta kommuner i landet.

– Sen beror det såklart på vad man gör med det utrymme som skapas. Men som del av ett stort samhällslyft, absolut, det behövs, säger Ewa-Leena Johansson.

Hon konstaterar att ett övertagande av den kommunala skulden skulle innebära att det öppnades upp nya möjligheter för investeringar för Ljusnarsberg kommun.

– Nu kommer jag inte ihåg exakt hur mycket skulder vi har, men det är klart att det begränsar en hel del.

Ewa-Leena Johansson tror också att förslaget skulle vara särskilt gynnsamt för invånare i mindre kommuner.

– I små skattekollektiv som Ljusnarsbergs kommun dras invånarna med oproportionerligt höga kostnader för kommunens satsningar. När vi gör en investering i till exempel avlopp har vi inget annat val än att lägga det på skatten.

Däremot tycker hon inte att förslaget bör baseras på antal invånare.

– Det vore bättre om det är riktat mot behov och inte mot hur många invånare en viss kommun har. Då kommer tyvärr små kommuner att få väldigt lite stöd, resonerar Ewa-Leena Johansson.

Nacka-toppen: ”Inte ett seriöst förslag”

I Nacka, som är en av kommunerna med högst antal invånare i landet, är man inte lika övertygad.

– Det låter befängt, tycker jag. Man kan inte bara skriva av skulder hur som helst, säger Mats Gerdau (M), ordförande för kommunstyrelsen i Nacka.

Han bedömer att Nacka kommun har förhållandevis låg skuld.

– Vi har hushållit och ett tag var vi helt skuldfria. Men efter kommunala investeringar har vi nu uppskattningsvis 1,5 miljarder i skuld.

Skulle man inte välkomna att det beloppet togs över av staten?

– Jag har svårt att se att det är ett seriöst förslag. Låter någonting för bra för att vara sant, då är det ofta det. Vart skulle staten få de pengarna ifrån? Det är hur många miljarder som helst.

Bland de andra förslag som presenterades av den socialdemokratiska arbetsgruppen fanns också ett särskilt stöd till kommuner som står inför etableringar av stora företag. Man vill även se grundandet av ett statligt fastighetsbolag, nationella etableringsteam som ska stötta kommuner och regioner och en strategisk så kallad ”infrastrukturpott” för att stärka exempelvis järnvägen.

Vilka förslag som faktiskt kommer att bli socialdemokratisk politik avgörs på partiets kongress 2025.