Så skriver Socialdemokraterna i ett pressmeddelande som skickades ut nästan en timme före den pressträff där statsminister Magdalena Andersson motiverade partiets beslut.

Klockan 18 på söndagskvällen höll statsministern och regeringsmedlemmar en pressträf.

– Vi anser att det bästa för Sverige och svenska folkets säkerhet är att gå med i Nato. Beslutet är fattat efter mycket noggrant övervägande. Alliansfriheten har tjänat oss väl, men vår slutsats är att den inte kommer att tjäna oss väl i framtiden. Sverige är värt att försvaras och försvaras bäst inom Nato, sade Magdalena Andersson.

– Kärnvapenavskräckning är en del av Natos doktrin, det kan vi inte bortse ifrån. Men ett medlemskap i Nato är inte ett hinder mot att vara en aktiv röst för nedrustning och mot kärnvapen, säger statsministern.

Apropå riskerna det medför sa Magdalena Andersson bland annat följande:

– Vi kan inte utesluta ryska försök att skrämma och splittra. Därför har regeringen haft en intensiv dialog med Nato-länder de senaste veckorna.

– Självklart måste Sverige också ha en egen beredskap och därför genomför berörda myndigheter beredskapanpassningar.

– Vi lever i en farlig och skrämmande tid men Sverige har många vänner. Även om vi svenskar inte är överens om allt har vi en sak gemensamt. Vi vill leva i det fria och demokratiska land vi älskar så mycket. Sverige är värt att försvaras och det görs bäst inom Nato, avslutade Magdalena Andersson innan hon fortsatte på engelska.

Vid statsministerns sida fanns utrikesminister Ann Linde, försvarsminister Peter Hultqvist och partisekreterare Tomas Baudin, som alla redogjorde sin för syn på dagens beslut. Och alla betonade samma sak: att det finns ett före och ett efter 24 februari 2022.

– Ryssland bryter mot det mesta i internationell rätt i Ukraina. Det finns inget acceptabelt  i deras krigföring. Vår säkerhetspolitiska linje byggde på att dämpa konflikter  och spänningar i vår del av världen, sade Peter Hultqvist.

Tomas Baudin tog också upp den kritik som riktats mot hastigheten i den process som nu lett till ett ja till Nato från S.

– Det är vi i partistyrelsen som fattat beslutet, men efter en seriös diskussion om en mycket komplex men också mycket allvarlig fråga. De säkerhetspolitiska dialoger vi fört med medlemmarna har varit viktiga för oss. Över 6 000 medlemmar har anmält sig till dem. Trots att det finns olika ståndpunkter i vårt parti har vi bemött varandra med respekt, sade han.

– Det är inget enkelt belsut vi tagit men jag är trygg i att det här beslutet är det bästa för svensk säkerhet nu och i framtiden. Vi socialdemokrater utgår från verkligheten i våra politiska ställningstaganden och den 24 februari ändrades verkligheten och nu har vi ändrat vår säkerhetspolitiska linje.

Att det är Rysslands invasion i Ukraina och det över en februarinatt förändrade säkerhetsläget i Europa som ligger bakom partiets kovändning i frågan behöver knappast påpekas. Inte heller att det nu också står klart – även om någon Natoansökan ännu inte skickats in, än mindre godkänts – att Sverige i och med beskedet lämnar sin drygt 200-åriga tradition av att åtminstone på papperet förhålla sig neutralt och alliansfritt till övriga världen.

– Det var ju ett mycket väntat och ett mycket sorgligt besked, säger Göran Greider, chefredaktör för fristående socialdemokratiska Dala-Demokraten och ledarskribent på Dagens ETC, i en första kommentar till beskedet från S.

– Sorgligt därför att man har missat alliansfrihetens fördelar, den frihet det ger att verka självständigt i världen för fred och nedrustning. Man har bara tänkt på en dimension – vad som är bäst ur militär synvinkel. 

200 år av alliansfrihet – åtminstone på pappret – är nu över. Hur kommer det att påverka Sveriges roll i världen?

– Med tiden kommer den att ändras. Omvärlden kommer att se på oss på annat sätt. Ta bara de FN-soldater som säger att de klarat sig ur svåra knipor bara för att de haft en svensk flagga på uniformen. Det kommer inte att hända i fortsättningen. Det kommer också att bli mer militär verksamhet i Östersjöområdet, både rysk och Natoledd sådan. Det innebär starkare spänningar, säger han.

Huruvida en svensk Natoansökan till slut går igenom har de senaste dagarna gått från mer eller mindre en självklarhet till ett svajande frågetecken. Detta efter att Turkiet uttryckt skepsis inför Sverige som medlem. Orsaken? Turkiet anser att Sverige och Finland stöder terrorism. 

– Problemet är att de här två länderna öppet stöttar terroristorganisationerna PKK och YPG. Det här är terrororganisationer. De har attackerat våra trupper och våra soldater varje dag. Även igår förlorade vi en soldat. Därför är det oacceptabelt och upprörande att våra vänner och allierade stöder den här terrororganisationen, sade Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu under ett informellt Natomöte i Berlin i fredags enligt TT.

På söndagen förtydligade Turkiet sin inställning till Finland och Sverige som Natomedlemmar. Och att det främst är Sverige som ses som ett problem.

– Den finska utrikesministern är väldigt respektfull mot vår position men vi ser inte samma sak från den svenska sidan, sade Mevlüt Cavusoglu enligt Reuters.

Enligt utrikesminister Ann Linde bygger det hela på ett missförstånd och felöversättning.

– Vi kommer fortsätta dialogen med Turkiet och försöka reda ut de eventuella missförstånd som finns, säger hon på söndagens pressträff.

Utrikesministern räknar med att situationen ska gå att lösa.

– Ett antal av våra tjänstepersoner komma resa ner och reda ut de eventuella missförstånd som finns, säger Ann Linde.

Snabbspår förberett

Att Sverige nu är redo att skicka in en ansökan om Natomedlemskap betyder inte att vi kan vänta oss att omfattas av artikel 5, organisationens säkerhetsgarantier från övriga medlemmar. Inte än på ett tag i alla fall.

Visserligen har det kommit uppgifter om att Nato förberett ett snabbspår för Sverige och Finland. Redan två veckor – vissa uppgifter säger att det kan gå så snabbt som på ett dygn – efter inlämnad ansökan kan Nato komma att svara med en formell inbjudan till de bägge nationerna att bli medlemmar. Men sedan återstår fortfarande en del pappersarbete innan medlemskapet är i hamn.

Först måste Nato och de aspirerande medlemmarna förhandla om villkoren för medlemskapet. Sedan måste varje enskilt medlemsland ta upp frågan och godkänna ansökningarna i sina parlament. Och till sist måste även Sverige och Finland ta upp frågan till omröstning i respektive riksdag.

– Jag förväntar mig att det blir rätt korta medlemskapsförhandlingar. Hela processen kan vara klar innan året är slut, sade statsvetaren Teija Tiilikainen till SvD den 4 maj.

Stöd från Storbritannien

Vad Sverige däremot kan vänta sig – det vill säga om Putin inte låter sig nedslås av det hittills misslyckade fälttåget i Ukraina och i en snar framtid gör allvar av sina hot mot Sverige och Finland om vi ansöker om Natomedlemskap – är hjälp från omvärlden.

– Om Sverige attackeras och vill ha hjälp, då kommer vi erbjuda det, sade Storbritanniens premiärminister Boris Johnson till en samlad presskår vid sitt Sverigebesök i onsdags innan han drog vidare över Östersjön för att ge Finland samma löfte.

– Premiärministern och jag har enats om att möta utmaningar i fred och kris tillsammans. Om något land blir drabbat av en katastrof eller en attack kommer Storbritannien och Sverige hjälpa varandra på en mängd olika sätt, fyllde Magdalena Andersson i.

Varken Magdalena Andersson eller Boris johnson gick in på några detaljer om vilket bistånd det i så fall kan bli tal om. Den överenskommelse de bägge länderna träffat är enligt dokumentet en politisk förklaring och inte ett juridiskt bindande åtagande.