Luften är fri, brukar det heta. Men hur är det med rymden?
I juni tidigare i år röstade kongressen i USA igenom ett lagförslag, ”The SPACE Act”, som i korta drag går ut på att regeln ”den som fann den, vann den” nu ska gälla i rymden. I lite längre ordalag står följande att läsa i lagförslaget:
”Alla typer av resurser på asteroider som erhållits i yttre rymden tillhör det organ som tillägnat sig dessa resurser, och som i enlighet med tillämpliga bestämmelser i federal lag skall erhålla all äganderätt därtill.”
Det kanske låter som science fiction, men flera amerikanska företag har redan börjat projektera för att utvinna naturtillgångar från asteroider och månen. Parallellt med detta har intensiv lobbying bedrivits för att få igenom ”The SPACE Act” som säkerställer privata intressen även i tyngdlöst tillstånd.
Lagen utnyttjar ett kryphål i tidigare internationell rätt från 60-talet, som förhindrar stater och organisationer att hävda äganderätt över territorier i rymden, men som uttryckt sig lite vagt vad gäller just exploatering av dess naturresurser. Ett flertal bolag, som insett att det finns enorma värden att hämta på asteroider och på månen, har därför i skymundan ägnat de senaste åren åt att täppa igen kryphålet. Och under sommaren har dina demokratiska rättigheter i rymden alltså krympt avsevärt i och med kongressbeslutet i USA. Utan någon egentlig debatt.
The SPACE Act handlar inte enbart om själva äganderätten till potentiella fyndigheter, lagen handlar även om rätten att utnyttja dem. Vissa befarar att gruvbrytning i rymden kan bli som med frackning: ett tekniskt framsteg som ger tillgång till nya naturresurser, men som får förödande ekologiska konsekvenser för resten av jorden. Samtidigt finns de som menar att exempelvis månens tillgångar på den sällsynta gasen helium-3 skulle kunna bli en närmast oändlig och ren energikälla till nytta för alla på jorden.
Stora fyndigheter av platina
Rymdkapplöpningen är hur som helst igång igen. På månen är den amerikanska flaggan nedstucken i sanden sedan länge. (Sex amerikanska flaggor står där, för säkerhets skull.) Och fler är att vänta.
Det amerikanska gruvföretaget Planetary Resources är i slutfasen för att skjuta upp flera satelliter för att prospektera tillgångar på jordnära asteroider under de kommande två åren. Företaget Deep Space Industries planerar att göra detsamma redan nästa år. Och företaget Moon Express har just köpt geologisk data om månen från Nasa för tio miljoner dollar.
De nykoloniala upptäcktsfärderna handlar än så länge främst om att utvinna platina, som används i elektronik men som det finns begränsat av på jorden. John S. Lewis, professor i planetologi, har uppskattat att en av de jordnära asteroiderna, Amun 3554, innehåller mineraler och metaller till ett värde av tjugotusen miljarder dollar – mer än hela USA:s statsskuld på bara en av tusentals liknande asteroider.
Även riskkapitalister har hakat på. Barney Pell, en tidigare Nasa-forskare som nu blivit entreprenör, säger att industrialiseringen av rymden är ”den största möjligheten att skapa kapital i modern tid”.
För att håva in rikedomarna krävs dock att den juridiska manegen krattas väl. Enligt Journal of Space Law, är författaren till The SPACE Act lämpligt nog också en avlönad rådgivare till företaget Planetary Resources.
2000-talets rymdodyssé
Under 60- och 70-talet, då rymdresor fortfarande var glödhett, bildades internationella politiska organisationer för att säkerställa att rymden inte kidnappades av marknadskapitalister eller kommunistiska diktatorer. Sedan dess har intresset för vad som pågår i rymden falnat.
I början på 90-talet var det inte många som trodde på en uppföljare till vare sig George Lucas eller Ronald Reagans rymdkrig. Men i år är det alltså dags igen. Utan politisk organisering från vänster riskerar dock 2000-talets rymdodyssé utanför vita duken att sluta i ytterligare framgångar för ett litet antal stater och organisationer, som skaffar sig monopol på framtidens energitillgångar.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.