– Vad fan är det här, Karolinskas logga är ju jättestor. Vår logga från Brukarföreningen ska synas mer än deras. Jag får beställa nya klistermärken, större!
Undersköterskan Maria Edenman garvar:
– Nu får du ge dig, Niklas. Er logga är i alla fall med. Du har storhetsvansinne!
Idag sjösätts den: Hepatitbussen. Eller Street C, som projektet är döpt till. Med start vid Medborgarplatsen, mitt på Södermalm i Stockholm, ska den rulla runt i regionen och erbjuda test och behandling för hepatit C. Gratis. Fem dagar i veckan i sex månader, en plats på förmiddagen, en annan på eftermiddagen. Vid parkbänkar och Systembolaget. Målgruppen är aktiva och före detta sprutnarkomaner, en svårt stigmatiserad högriskgrupp med patienter som ofta står långt från samhället, även om man kanske har ett vanligt jobb och ett propert yttre. Misstron mot myndigheter och vård är stor.
Stort förtroendeglapp
Niklas Eklund, ordförande i Brukarföreningen Stockholm som är av och för de som använder narkotika, är en av de ansvariga som kommer att åka med. Han förklarar:
– Vi kan prata på ett annat sätt eftersom vi träffar missbrukare. Känner jag dem inte så känner man igen varandra ändå. Vad jag säger är kanske mer pålitligt än vad någon i en vit rock säger. Där finns ett enormt förtroendeglapp på grund av hur du blir behandlad av vården när du flaggas för narkotika. Jag vet folk som brutit benet och fått Alvedon.
En smittar tio
Hepatit C är en leverinflammation som orsakas av ett extremt smittsamt virus som överförs via blodet. Skitiga sprutor som man delar med andra när man injicerar narkotika är den största källan till spridning.
– För varje obehandlad person med ett sånt beteende räknar man att den smittar tio andra per år, säger Niklas Eklund och berättar att han begravde sin kompis Lelle dagen innan.
Lelle blev 61 år. Hans levertransplantation hjälpte inte då sjukdomen inte botades innan bytet. Den följde med.
– Han ville inte längre eftersom han visste att han aldrig skulle bli frisk någonsin, och att kroppen inte skulle palla ett leverbyte till. I 30 år har man sagt till narkomaner att alla har hepatit och att det är ofarligt. Så är det inte. I andra länder är det inte lika stort problem. Dels för att det är lättare att få tag i nya injektionsverktyg. Och dels för att man tar det på större allvar. I Sverige tänker man att det inte är något att snacka om, säger Niklas Eklund.
Tyst sjukdom
Hepatit C är lömsk. Du kan ha det i åratal utan symptom och därför riktar sig bussen även till de som lagt drogerna bakom sig. När symptom dyker upp – bland annat att hud och ögonvitor blir gula –kan det vara för sent att bota. Då återstår en ny lever. Eller döden. Även utan symtom blir levern inflammerad, vilket efter 20–30 år kan ge cirros. Förutom att det sätter levern ur spel ökar risken för cancer rejält.
– Det är en tyst sjukdom. Många tänker ”vad spelar det för roll?”. Men det är ingen trevlig död, säger Oriolas projektledare Maria Edenman, som i egenskap av undersköterska på bussen representerar Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Vanligare ute i Europa
Hepatitbussen har tagit nästan ett år att rodda ihop och är ett samarbete. Förutom Brukarföreningen och infektionskliniken på Karolinska har vårdbolaget Oriola, läkemedelsföretaget MSD, och den ideella föreningen Convictus, som bland annat arbetar med hemlösa, chippat in tid, kontakter, cash och folk. Notan landar på 1,5 miljoner kronor för ett halvårs prövotid, i sammanhanget en kaffekassa som chef Edenman slitit hårt för. De ansvariga hoppas på att det ska bli förlängt längre än så. Helst permanent.
Ute i Europa är mobila enheter för att testa sjukdomar, och byta sprutor, inga konstigheter. Med det här blir Stockholm först i Sverige. Redan 2019 så började man hepatit-testa på Brukarföreningens sprututbyte i Slakthusområdet, även det ett unikt projekt utanför traditionella vårdinrättningar. När pandemin slog till med full kraft fick det avslutas då Karolinska behövde sina resurser inom akutvården. Därför: en buss som kan dela ut botande kurer på tolv veckor.
– Det är jättebra att inte vara bunden geografiskt. Brukarföreningen och Convictus, som står utanför sjukvården, är viktiga. De har kompetenser vi saknar: de kan gatorna, patientgruppen, beteenden, platser. Det är ovärderligt. Många av de vi letar efter har kanske varken bostad eller telefon. Hur ska man då boka tid på en infektionsklinik, funderar Maria Edenman.
Ska utplånas till 2030
Folkhälsomyndigheten rapporterade förra året 1 020 nya fall. Man skissar på uppemot 35 000 obehandlade kända fall i hela landet plus cirka 10 000 som behandlats och läkt ut, och ett okänt antal oupptäckta. Världshälsoorganisationen siktar på att helt utplåna hepatit till 2030. I våras slog Socialstyrelsen fast i en rapport att behandlingarna ökar stadigt, men för att målet ska nås om nio år är det viktigt att alla de som jobbar med människor som injicerar hjälper till. Sprututbyten, där användare byter smutsiga kanyler mot nya, är sådana inrättningar där man både informerar och testar den här svårnådda patientgruppen. Av landets 21 regioner är det 17 som erbjuder utbyten, totalt 27 stycken. Stockholmsregionen har två verksamheter, plus Brukarföreningens inofficiella, medan Dalarna, Västernorrland, Gävleborg och Västmanland saknar helt.
Hur många som injicerar droger är omöjligt att säga. Socialdepartementet uppgav 2016 att det var 8 000 i Sverige. Niklas Eklund, expertveteran i frågan, säger att det idag förmodligen är 6 000 – bara i Stockholm: ”Svensken har aldrig knarkat så mycket som nu.”
– Du anar inte hur många som injicerar som har vanliga jobb. Mörkertalet är stort och det sociala stigmat enormt. Därför är det viktigt vilka som jobbar med hepatit. Att man har känningar och koll.
Maria Edenman säger att det ska vara trevligt att söka hjälp ombord på deras buss.
– Det spelar roll, för det ska kännas okej att man har hepatit för att man får behandling snabbt på plats. Kanske leder till att de lägger av? Om det är en dålig upplevelse varje gång du söker vård, ja, självklart påverkar det.
– Vem vet, någon av dem kanske rentav får förtroende för myndigheter igen, säger Niklas Eklund.
Projektet Street C
• Street C är ett samarbete mellan Karolinska universitetssjukhuset, vårdbolaget Oriola, läkemedelsföretaget MSD, de ideella organisationerna Brukarföreningen och Convictus. I sex månader ska man köra runt i Region Stockholm och erbjuda gratis test och behandling av hepatit C. Man utför både snabbtester och mer omfattande intravenösa prover. Bussen har en fibroscanner, ett ultraljud för att kolla levern.
Sjukdomen Hepatit C
• Hepatit C är en inflammation som förstör levern och som utan behandling leder till döden över lång tid. Det orsakas av ett väldigt smittsamt virus och sprids via blodet. Det kan smitta via sex, men den utan tvekan största smittorosaken är människor som delar smutsiga sprutor när de injicerar droger. Hepatit C klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom och är smittspårningspliktig. Du kan få det flera gånger. Botemedlet som bussen delar ut är en tablettkur på åtta till tolv veckor.
• Under det kommande halvåret är målet att testa 750 personer – och erbjuda behandling till de som har sjukdomen.