Röstningsklyftan mellan män och kvinnor växer

Kvinnor röstar rödgrönt. Män röstar mörkblått. Så ser det ut om man generaliserar. Och i de senaste valen var skillnaderna större än egentligen någon gång tidigare, enligt Maria Oskarson, statsvetare och forskare på SOM-institutet vid Göteborgs universitet som tillsammans med kollegan Jakob Ahlbom är aktuell med rapporten ”Trender i könsskillnader bland svenska väljare” som undersöker män och kvinnors partival över tid.

Rapportens analys är baserad på SCB:s redovisade partisympatiundersökningar som tagits fram två gånger per år sedan 1972. Sverigedemokraterna har en betydligt högre andel män än kvinnor bland sina sympatisörer och även Moderaterna har en högre andel manliga sympatisörer än kvinnliga. Motsatt är det en högre andel kvinnor som sympatiserar med Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Kristdemokraterna. För Centerpartiet och Liberalerna har det varierat något över de 50 åren som mätts men dessa partier har oftast haft en ungefär lika stor andel manliga som kvinnliga sympatisörer.

Arbetsplatser spelar roll

Enligt Maria Oskarson är mönstret för var män och kvinnor placerar sig på en vänster-höger-skala inte bara ett svenskt fenomen utan går igen i väldigt många länder. Det handlar dels om att kvinnor oftare än män jobbar inom välfärdssektorn.

– Det gäller inte bara undersköterskor och inom sjukvården, utan även socionomer, lärare, bibliotekarier och människor som jobbar inom välfärdsyrken har ofta en tendens att luta åt vänster.

Manliga industriarbetare brukade rösta rött men de röstar nu allt mer på Sverigedemokraterna och högre tjänstemän i privata näringslivet röstar i högre utsträckning på Moderaterna.

En annan förklaring finns i den så kallade GAL-TAN-skalan. Den sociokulturella dimensionen, där GAL står för grön, alternativ och libertär, medan TAN står för traditionell, auktoritär och nationalistisk.

– Kvinnor tenderar att vara mer positiva till mångkulturalism, mer positiva till olika gruppers frihet, det kan till exempel handla om homosexualitet. Medan män tenderar att vara mer åt det traditionella konservativa hållet, säger Maria Oskarsson.

Feminismen går i arv

En tredje förklaring som diskuteras mer internationellt handlar om hur ens uppväxt och närhet till jämställdhetsdiskussioner präglat ens politiska ståndpunkter.

– Om man vuxit upp med mycket jämställdhet så präglar det framförallt yngre kvinnor. Att ännu mer då värna om kvinnors rättigheter, jämställdhet och såna saker. Idag tror jag att det här med social identitet och hur man är spelar roll, men det finns massa olika förklaringar som griper i varandra.

Välfärdsfrågor som skolan, vården och omsorgen är kärnfrågor som kvinnor i högre grad än män prioriterat över längre tid.

– Det är fortfarande kvinnor som har det huvudsakliga omsorgsansvaret i många familjer, alltså både när det gäller föräldrar som ska in på äldreboenden och kontakt med skola och dagis. När den svenska välfärdsstaten verkligen utvecklades på det här området så blev den typ av omsorgsansvar, som tidigare var kvinnans uppgift i familjen, lönearbete på arbetsmarknaden.

Ökad polarisering

Män har traditionellt prioriterat frågor som skattepolitik och ekonomi i högre grad än kvinnor.

– I de senaste undersökningarna från förra valet så var det immigration och integrationsfrågor liksom frågan om lag och ordning som i högre grad prioriteras av män och miljöfrågor prioriterades mer av kvinnor.

Jämställdhetsarbetet har kommit långt i Sverige jämfört med många andra länder. Borde inte det innebära en minskad polarisering istället för tvärtom?

– Man kan tycka att det är paradoxalt men man måste också komma ihåg att arbetsmarknaden fortfarande är väldigt segregerad mellan sektorerna: Det är ganska få yrken som har en jämn könsfördelning. Vi pratar mer om könsskillnader och så men egentligen har positioner på arbetsmarknaden en större betydelse för partisympatier.

Maria Oskarsson ser också en förklaring till den ökade  polariseringen mellan män och kvinnor i att GAL-TAN-frågorna har fått större betydelse jämfört med den traditionella partipolitiken.

– Flyktingfrågan, olika gruppers rättigheter, miljöfrågan. Frågor som inte är det socioekonomiska och välfärdspolitik. Det sociokulturella har kommit ovanpå det och det är där vi fått den här väldigt tydliga polariseringen. Där har vi också sett hur det samverkar med generationer, unga kvinnor är mer GAL och vänster.

Yrket spelar mindre roll

Maria Oskarsson ser också att samtidigt som ditt yrke har blivit mindre avgörande för vad du röstar på så har utbildningsbakgrund fått ökad betydelse.

– När klassröstningen och det här rena sambandet mellan yrkesposition och partitival försvagas, för det är betydligt svagare idag än vad det har varit, så blir det andra faktorer som är viktigare, som kön. En annan faktor är utbildning som börjar ha jättestor betydelse för partival, där kan man lägga till att kvinnor i regel är mer högutbildade än män så det klickar i varandra. Folk med akademisk utbildning står betydligt mer åt GAL-hållet och utan utbildning står mer åt TAN.

Enkät: Varför är det så stora skillnader i hur män och kvinnor röstar?

Christina Svensson

71, pensionär, Kungsholmen