–  Vi räknar med att fjärrvärmen skall klara ned till minus 16 grader utan att våra kunder skall märka av det. Händer det, så ska det fortfarande vara varmt i Göteborg. Det är ju inte ofta som det är sådan väderlek, men det är den kapaciteten vi behöver hålla, säger hon.

Om den ljusblå skorstenen, den medföljande tegelgula byggnaden och all utrustning revs ner i dag så skulle alltså inte värmen räcka till när det är som kyligast.

– Den effekt vi har i Rosenlundsverket på värmesidan behövs som spets och reserv. Alla fyra pannor används inte utan en fungerar som reservkapacitet, säger Anna Svernlöv.

Framtiden osäker

Men nu är Rosenlundsverkets framtid osäker. I höstas beslutade kommunstyrelsen att ge Göteborg Energi klartecken till att investera 450 miljoner kronor i att bygga ut fjärrkylanätet i staden. Där var politikerna överens. Men i förslaget om hur investeringen ska se ut förutsattes en satsning på Rosenlundsverket. Verket ligger på Södra Älvstranden mellan Merkurhuset vid Skeppsbron och Järnvågen med Götatunnelns mynning och Stenaterminalen.

Politiskt beslutades att Göteborg Energi och kommunala Göteborgs stadshus skulle få frågan i sitt knä för att ge svar på hur mycket det skulle kosta att avveckla Rosenlundsverket och vad det skulle kunna betyda för stadsutvecklingen och miljön. Produktionen av fjärrvärme ska bli fossilfri innan 2030 och oljepannorna börjar bli till åren så, om det inte kommer ett politiskt beslut att Rosenlundsverket ska avvecklas, behöver de uppdateras med fossilfri teknik och nyare delar, Göteborg Energis och stadshusets utredning kommer sannolikt att utmynna i ett antal alternativ till hur pannorna ska ersättas.

– Det kan vara olika scenarier, eftersom det kräver både miljötillstånd och plats på mark. Sedan har vi en stadsutveckling som sker parallellt med detta där det sker väldigt mycket nybyggnation, samtidigt som staden energieffektiviseras, säger Anna Svernlöv och tillägger att det i dag finns en tydlig fördel med att ha verket mitt i staden där behovet finns, så att värmen transporteras kortare och rörsystemen därmed kan vara mindre.

Kapacitet på andra håll

Göteborg Energis utgångspunkt är att titta på om kapaciteten kan utökas på de platser där de redan har anläggningar, som Ryaområdet och Sävenäs. Det pågår även en förstudie om byggnation av ett biobaserat kraftvärmeverk i Backa.

– En möjlighet är att ha extra spetsvärme i anslutning till dessa anläggningar. Utredningen får visa vilka olika alternativ som finns och vilken påverkan de har på ekonomi, miljö och stadsbild säger Anna Sernlöv.

Även fjärrkylanätets nav finns i Rosenlund. Där pumpas kallt vatten in från älven, som sedan används i det spindelnät av rör som går ut till olika fastigheter och verksamheter. Nätets produktion är mycket mindre än värmepannornas och medför också mindre olägenhet för omgivningen. Ett alternativ är att lämna kylan i Rosenlund, även om värmeproduktionen flyttar, eftersom den enklare kan integreras i en utveckling.

– Det finns bra exempel på det, från till exempel Paris, där man har det mitt i centrum eftersom det verkligen är där det behövs. Där tittar vi mer på de möjligheterna, säger Anna Svernlöv.

I dag ingår marken i en detaljplan från 2012. Där står bland annat att byggnader som ska föras upp nära Rosenlundsverket måste anpassas för att påverkan vid en eventuell olycka ska minimeras. Detaljplanen antar att verket ska stå kvar, det gör också den detaljplan på andra sidan verket som passerade Göteborgs byggnadsnämnd i februari. Den vandrar nu vidare upp genom det politiska systemet ända till kommunfullmäktige.

Oavsett åsikt om verkets estetiska uppenbarelse, så påverkar det stadsplaneringen eftersom verksamheten leder till buller och medför vissa risker.

– Det finns krav på utsläpp och buller på verket och det är det som påverkar omkringliggande byggnader. Man kan inte lägga bostäder, förskolor och vårdinrättningar intill. Inom ett skyddsavstånd får det inte vara stora entréer eller fastigheter som inte går att utrymma lätt. Kontor går det att lägga intill, men då med entrén åt andra hållet, säger Åsa Vernersson, projektledare för utvecklingen av Södra Älvstranden.

Hon poängterar att det är viktigt att ha med sig att det är en stor investering att ta bort verket, eftersom det fyller en viktig funktion, och att det finns nackdelar med att placera det långt utanför staden också, som omfattande rörbyggen som kommer i vägen för annan exploatering. Men att den ekonomiska biten är svår att ta ställning till innan fakta ligger på bordet.

– Det är viktigt att man avvaktar den utredning som görs och i dagsläget vet vi inte om det skulle ge några stora intäkter till staden vid en markförsäljning, för vi vet inte vilja funktioner som skulle behöva finnas kvar, säger Åsa Vernersson.

Göteborg Energis förhoppning är att en förstudie, som kan ge politikerna underlag för ett beslut, är klar framåt årsskiftet.