BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Den 29 juli genomfördes den andra testkörningen, där man lyckades får en passagerarvagn, så kallad podd, att sväva inne i tuben i 310 km/h. I första testet i maj användes en lättare släde i 100 km/h.
Elon Musks idé
Idén till Hyperloop kom från Tesla och SpaceX-entreprenören Elon Musk 2013. Han var trött på att sitta i trafikköer. I systemet transporteras passagerare och gods i så kallade poddar – en slags vagnar på drygt 12 meter inuti ett lufttomt rör. Podden drivs av en linjär motor och svävar genom magnetisk levitation.
Genom att sänka luftmotståndet imiterar man flygen, som opererar på hög höjd, och Hyperloopen ska kunna gå ännu snabbare, upp till 1200 kilometer i timmen. De kommer inte att gå på en tidtabell utan köra på begäran, ungefär som en Uber. Istället för att stanna vid olika stationer så kommer Hyperloopen fungera som en expressbuss, och bara gå mellan punkt A och B. Tänk motorväg, där på- och avfarterna gör att trafiken i huvudtuben kan hålla samma hastighet.
Genom att eliminera väder, vind, rälskorsningar och den mänskliga faktorn så ska Hyperloopen vara säkrare än andra transportmedel. Den kommer att kunna köras helt eller delvis på förnybar energi, och kan ha ett tak av solceller längs tuben (i varma länder), högeffektiva batterier och ett regenerativt bromssystem.
Hyperloop One kommit längst
Efter att ha morgnat sin Hyperloop-tanke har Elon Musk låtit andra ta över stafettpinnen. Det bolag som kommit längst i racet om framtidens färdmedel heter Hyperloop One. De har på mindre än tre år gått från idé till en färdig testloop i Nevadaöknen, 230 medarbetare och över 160 miljoner dollar i riskkapital. Nu har de även byggt sin första funktionerande podd. Målet är att ha tre Hyperloopsystem igång redan år 2021 och intressenterna är många. Närmast till hands ligger sträckningen Abu Dhabi-Dubai och en eventuell loop för frakt i Förenade Arabemiraten.
Skandinavisk rutt
Hyperloop One ligger också bakom en föreslagen skandinavisk rutt, från Helsingfors via Åland till Stockholm genom en tunnel i urberget under Östersjöns botten. Den presenterades för första gången under Almedalsveckan i fjol. Förslaget har tagits fram av teknikkonsultbolaget Ramböll, det åländska företaget FS Links, Setterwalls advokatbyrå och externa konsulter i samarbete med Hyperloop One.
Färden skulle ta 28 minuter, med ett antal stationer längs vägen och projektets prislapp hamnar på 180 miljarder kronor. Stockholm-Arlanda skulle exempelvis gå på 3 minuter. Skulle projektet gå igenom ligger ytterligare sträckningar inte långt, bort, som Stockholm–Jönköping på 18 minuter och Stockholm-Malmö på en halvtimme.
Detta att jämföra med det planerade höghastighetståget på 230 miljarder kronor, som exempelvis skulle ta en timme mellan Stockholm och Jönköping.
Finland jublar
Hittills har Finska Trafikverket Trafi varit mer positiva än det svenska, som först vill se tekniken i bruk, enligt strateg Christer Löfving. Just nu stöttar Trafikverket istället Sverigeförhandlingen, som utreder landets största infrastruktursatsning på 150 år. Analysen ska vara klar i höst och Hyperloopen kommer inte med på det tåget.
Finland har dock gjort en annan bedömning, och ska börja bygga ett utvecklingscenter för Hyperloop i Salo, där Nokia tidigare haft en fabrik. Hyperloop One gjorde i slutet av juli en överenskommelse med finska staten, som erbjuder ett etableringspaket till bolaget och glädjer sig åt att Nokias gamla lokaler på 100 000 kvadratmeter ska komma till användning. De hoppas på att påbörja bygget av den 15 kilometer långa testbanan nästa år.
