– Hjälmaren har alltid varit en väldigt näringsrik sjö, även före sjösänkningen har vi sett i gamla dokument. Vattnet har också en ganska hög temperatur. Det betyder ett guldläge för gösen. Den växer fort trivs, säger Hans Johansson, yrkesfiskare på Hjälmaren.

Han undrar om EU:s mål, där fosforhalterna måste ned med 60 procent före 2027, verkligen är möjliga och om kraven är rimliga. 

– Jag tycker att EU måste se till grundförutsättningarna för varje sjö. Vi är inte intresserade av att få ett så rent vatten som i Vättern till exempel. Ska du ha sjön som en vattentäkt så är rent vatten bra, men ska du ha fisk behövs ett mer näringsrikt vatten, säger Hans Johansson. 

Och han får medhåll från Johan Nilsson, även han yrkesfiskare på Hjälmaren. 

– Vår fisk har mycket mindre miljögift i sig jämfört med fiskar från Vättern. Gifterna binds i biomassan i stället för att hamna i fiskarna. Jag tycker att man måste ta reda på vad konsekvenserna skulle bli för livet i sjön om vi följer EU:s direktiv, säger Johan Nilsson.

”Ta reda på konsekvenserna”

Hjälmaren är Sveriges fjärde största sjö. Det finns ingen annan sjö av motsvarande storlek som är så pass kraftigt påverkad av övergödning. Därför skulle det krävas stora ingrepp för att göra någon skillnad. Att spruta in kemikalier i bottensedimentet eller att sjöbotten skulle behöva dammsugas bort ser Johan Nilsson som onödiga projekt. 

– Det är bra att undersöka vad som kan göras om vattnet skulle bli sämre. Men jag tycker att det är onödigt att röra upp botten i onödan. Ta reda på konsekvenserna först, säger Johan Nilsson. 

Vissa konsekvenser av syrefattigt vatten har de upplevt genom åren. Men att det skulle motivera så här långtgående åtgärder tror de inte på. 

– Det har hänt att fisk har dött när vi har haft problem med syrefattigt vatten i djuphålor, men så har det alltid varit. Det är inget nytt, och det är inte något som vi märker särskilt ofta, säger Hans Johansson.