Läs också: ”En reglering av fria skolvalet måste till”
– Jag tycker det är bra att vi har lärare som bryr sig om vad vi tycker och frågar vad vi vill göra under lektionerna. Vi får se matriser vilket hjälper oss att veta hur vi ligger till och höja våra betyg, säger Emina Al-Alem, 16 år, som går i nionde klass och vill bli läkare i framtiden.
Kommunala Rönnenskolan ligger i centrala Malmö och sett till antal gymnasiebehöriga elever kan den snart mäta sig med skolor i mer välbärgade stadsdelar som Västra Hamnen. Trots det är det fortfarande en blandad skola. Eleverna kommer från centrum, från Bulltofta i norr och från Rosengård i öster. 38 procent har annat modersmål än svenska.
– Jag tror det är en framgång att det är blandat. Det blir en lite annan dynamik, man har olika erfarenheter med sig, säger Jenny Strand, Rönnenskolans rektor sedan 2,5 år.
Tidigt studiestöd
Hon förklarar framgången med att personalen jobbar målorienterat. Lärarna ingår i arbetslag och följer upp elevernas resultat varje månad. Skolans tre förstalärare är med och driver utvecklingsarbetet och studiestöd sätts tidigt in för elever som behöver förbättra sig i något ämne.
– Att hålla en linje över tid är viktigt. Vi jobbar just nu med formativ undervisning och språkutveckling och då är det viktigt att hålla den linjen och inte helt plötsligt börja göra något annat, säger Jenny Strand.
15-åriga Märta Ketter som går i åttonde klass tänker söka in till Naturvetenskapliga programmet på gymnasiet och säger att hon känner sig ganska säker på att hon kommer att klara det. Hon tycker lärarna är bra på att stötta eleverna.
– De brukar alltid säga till en om man ligger i riskzonen. Det finns till exempel extrauppgifter i matte och om det inte går bra finns speciallärare, säger Märta Ketter.
Om eleverna ligger i riskzonen tar också lärarna kontakt med föräldrarna, antingen via epost, telefon eller – om det behövs – ett personligt möte. Det är dock inte alla elever som kan få hjälp hemifrån, berättar Martina Soomro, lärare i svenska, engelska och spanska.
– Då får man försöka lösa det här. Antingen genom att man hittar någon tid och själv kan hjälpa eleverna. Annars har vi något som heter studiestöd varje vecka, säger Martina Soomro.
Mångfald för tolerans
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Läs också: ”En reglering av fria skolvalet måste till”
Hon tror att mångfalden på skolan skapar tolerans elever emellan. Emina Al-Alem tyckte att hennes klass var lite för grupperad i början men både hon och Märta Kepper är överens om att de som går i skolan respekterar varandra och att det är en fördel.
– Alla har respekt för varandra, man behöver inte oroa sig för att inte passa in. I alla fall är det så i vår klass, säger Märta Kepper.
Det är inta bara i Rönnenskolan som eleverna fått bättre betyg. Sett till hela Malmö har grundskolornas resultat förbättrats fem år i rad och nu är gymnasiebehörigheten nästan i nivå med riksgenomsnittet. Malmö stads grundskoledirektör Anders Malmquist förklarar det med att grundskoleförvaltningen centraliserades för tre år sedan och började arbeta mer målorienterat för att höja skolor med dåliga resultat. En särskild avdelning för pedagogik inrättades och mer pengar styrdes till utsatta skolor genom en avancerad resursfördelningsmodell som utgår från sociala och ekonomiska faktorer i skolans område.
Trots förbättringen finns det fortfarande stora utmaningar för Malmö. På en del skolor som Sofielundsskolan och Värner Rydén är det fortfarande färre än hälften av eleverna som går ut med gymnasiebehörighet. Dessutom ska tusentals nyanlända börja skolan och Anders Malmquist räknar med att behörighetsnivån kommer att gå ned något de närmsta åren.
– Den största utmaningen är att hitta duktig personal till eleverna. Där slåss vi mot hela Skolsverige, alla drar i lärare och personal. Vi måste rekrytera andra grupper som komplement till lärarna och har redan börjat titta på andra akademiker som är bra på att jobba med barn.
